Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Personifikation - Apostrof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Mest kommer den till synes i poetiska delar av
Skriften. Se t. ex. hur det i 4 Mos. 16: 32 heter:
»Jorden öppnade sin mun etc.» Se även Ps. 114: 3,
4! Jes- 55: 12; Hab. 3: 10; Matt. 6: 34; 1 Kor.
15: 55 m. fi. Berg, högar, floder, hav och dagar
framställas såsom levande varelser. De antagas äga
självmedvetet tankeliv, känsla och rörelseförmåga,
men det är blott ett rikt och livligt framställt
bildspråk, såsom vi alla förstå. Denna bild består alltså
däri, att någonting opersonligt framställes såsom en
personlighet, i det att ett naturföremål, en
naturföreteelse, en naturkraft, en verksamhet eller ett
tillstånd hos människosjälen upphöjes till personligt
väsen och får sig vissa livsyttringar tillagda (=
införes såsom talande eller handlande, tilltalas o. s. v.)
Apostrof.
Detta är en bild, som står mycket nära
personifikationen. Namnet kommer av det grekiska ordet
»apostrofé» (bortvändande). Det är en retorisk
figur, som består däri, att man mitt i utvecklingen
av ett ämne i sitt tal vänder sig från sina åhörare
till en frånvarande verklig eller blott tänkt person
eller sak, såsom om den vore närvarande. Ibland
förenas både apostrof och personifikation i samma
bibelställe. Se Ps. 114: 3—6. Sedan psalmisten
personifierat havet, Jordan och bergen, vänder han
sig plötsligt till dem i direkt tilltal och säger:
»Varför flyr du undan, du hav? Du Jordan, varför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
