Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fabel - Gåta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
ständigt sammanfalla med ironi, sarkasm och åtlöje.
Den lämpar sig särskilt till att belysa människors
dårskap och laster. Biskop Trench säger: »Fabeln
berör väsentligen jordiska ting och höjer sig aldrig
över det jordiska. Den har aldrig något högre
syftemål än att inskärpa levnadsregler angående
klok moral, flit, försiktighet och förutseende. Fabeln
berör just det slag av moral, som världen förstår
och gillar». Många av de mest passande
ordspråken i Ordspr.-boken äro förkortade fabler. Se
Ordspr. 6: 6; 30: 25—28.
Ehuru fabeln i huvudsak rör sig om det jordiska
ifråga om klokhet i moraliskt hänseende, kan även
detta element genomträngas och tagas i besittning
av den gudomliga visheten.
Gåta.
Gåtan skiljer sig från fabeln däri, att den är
avsedd att förbrylla och förvåna åhöraren. Den är
med avsikt dunkel till formen, för att man därigenom
skall kunna sätta deras skarpsinnighet på prov,
vilka söka tyda densamma. Det hebreiska ordet
för »gåta» kommer från en rot, som betyder »att
binda en knut», och användes om varje dunkel och
invecklad utsaga, som det tarvas särskild insikt och
skicklighet för att förklara. Drottningen av Saba
kom till Salomo för att »försöka honom med gåtor»
(1 Kon. 10: 1). I början av Ordspr.-boken säges
det vara en del av den sanna visdomen »att förstå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
