Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allegori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
gränserna för, vad som verkligen kan ha inträffat.
Allegorien däremot begagnar oupphörligt orden i en
metaforisk (överförd) betydelse, och dess berättelse
är uppenbarligen diktad, ehuru den är antaglig i sig
själv. Härav härledes sig namnets betydelse. Det
kommer från de grekiska orden »ållon» (annat) och
»agorevein» (tala, förkunna) d. v. s. en annan sak
till skillnad från det man menar, eller att en annan
mening uttalas, än den som orden innehålla. Det
är en framställning, i vilken huvudämnet
representeras av ett annat ämne, med vilket det har en viss
likhet. Cremer säger, att »allegorien är ett
uttryckssätt, vilket icke såsom liknelsen döljer eller
förkläder betydelsen i avsikt att giva en klar
uppfattning därav, utan den alldeles tvärtom förkläder
betydelsen för att dölja den.»
Allegorien är så nära förbunden med metaforen,
att man kan säga, att den är en i en
sammanhängande kedja av bilder, oftast ehuru ej alltid
metaforer, så gjord framställning av en högre
verklighet, att denna därav omedelbart föreställes. Den
allegoriska framställningen är alltså i stort, vad
metaforen är såsom ett enda uttryck. I allmänhet
är dess bildliga natur så påtaglig, att en bokstavlig
tolkning skulle vara alldeles onaturlig. Allegoriens
flesta delar motsvara alltid något i den högre
verklighet, som bildligt framställes; dock må ett och
annat vara blott fyllnad, nödvändig till bildens
utförande.
Somliga ha gjort invändningar mot att kalla
allegorien för en utvidgad metafor. »Vem skall säga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
