Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Skall Stockholms stadsbiblioteksfråga lösas på lotterivägen?
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
B. Teologi, kyrkohistoria och allmän religionskunskap.
Berglund, Emil. Martin Luthers gåfva. Fyra föreläsningar om
evangeliskt-lutherskt troslif. Diak. 1915. 47 s. 0:50.
Förf. skildrar på ett lika lättfattligt som förtroendeingivande sätt den religiösa innersidan
av den lutherska reformationen. I kapitlen om »evangelium och tron», »nådemedlen»,
»kallelsetanken» drager förf. fram de bärande grundtankarna i lutherdomen, dem som alltjämt burit upp
den lutherska kyrkan. Den historiska ram, som vid deras framträdande omgav dem, den
medeltida traditionsmiljön, lämnas åsido, enär förf. icke följer direkt historiska syften. I skriftens
första kapitel, behandlande Luthers livsutveckling, ansluter sig förf. helt till Holmquist. E. M. R.
Holmquist, Hjalmar. Den lutherska reformationens historia. Ett bidrag
till det stundande 400-årsjubileet. Nst. 1935. 292 s. Litt. 6:50.
Prof. Hj. Holmquist har i sin stort anlagda framställning av den allmänna kyrkohistorien)
nu hunnit fram till reformationstiden. Redan förut hade han i ett promotionsprogram av år
1912 givit en exposé av »Luther, Loyola, Calvin i deras reformatoriska genesis». En
sammanfattning av de resultat, vartill förf. här kommit, ingår i det föreliggande arbetet. Förf. har
emellertid icke underlåtit att komplettera sin framställning med hänsyn till senare utkomna
arbeten. Jag nämner detta, enär det är typiskt för författarens arbeten överhuvud, att de hålla
sig fullt a nivå med den pågående kyrkohistoriska forskningen. Tyngdpunkten i Holmquists,
reformationshistoria ligger naturligtvis icke i den biografiska teckningen av reformationens bärare.
Han skildrar först den lutherska reformationens uppkomst och dess konsolidering fram genom
krisåret 1524—25 under motsatsförhållande särskilt till zwingliansk reformation och
vederdöpar-rörelser. Särskilt förtjänstfull synes mig så framställningen av den lutherska
reformationens-gång fram över Europa vara. Sammanhållningen av historiens olika trådar synes mig här vara
fastare än vad merendels är fallet t. ex. hos tyska kyrkohistorici. Framför allt har förf. med
klar blick för det faktiska läget påvisat betydelsen för den allmänna utvecklingen att
Sverigeanslöt sig till reformationen. Tyvärr markerar förf. blott i korta paragrafer den svenska
reformationshistorien, sparande framställningen av densamma till ett annat arbete. Förf. hinner
i sitt föreliggande verk fram till den tidpunkt, då det stora bakslaget för den lutherska
reformationen inträffar, då den katolska motreformationen hejdar den kyrkans allmänna evangelisering,
som ett ögonblick syntes ligga inom möjlighetens gränser, då å andra sidan Calvin, en andra
generationens man, med okuvlig viljekraft står jesuiternas anlopp emot, därmed räddande den
evangeliska saken i Europa. E. M. R.
Lehmann, Edv[ard]. Mystik i hedendom och kristendom. Svensk uppl.
ändrad och utvidgad. H. G. 1915. 287 s. 4:75.
Redogör för mystikens utveckling och olika former från de grövsta hos naturfolken —
t. ex. den nordasiatiska shamanismens extas — till de mer utvecklade, den kinesiska, indiska,,
antika och kristna. I alla dessa i yttre hänseenden skiftande former gör sig samma strävan
förnimbar, strävan efter den omedelbara enheten med den verklighet, som ligger bakom tingen.
Mot mystikens upplevelser ställer förf. den evangelisk-lutherska pliktuppfattningen. T. S.
Segerstedt, Torgny. Gammal och ny religiositet. A. B. 1915. 134 s. 2:75.
Söker göra ett tvärsnitt genom de religiösa fenomenen och blotta de olika tendenser,,
som där finnas. De två stora strömningarna äro å ena sidan den, som framhäver människans
samhörighet med delar av tillvaron eller med denna i dess helhet, och å andra sidan den, som
lägger huvudvikten på människans individualitet. Därefter ges en framställning av de
olikasätt, varpå religionen och den intellektuella uppfattningen se tillvaron. T. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1916/0049.html
