Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hembygdslitteratur i biblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de flesta offentliga bibliotek i den bygden. Sådana romantiserade skildringar
ur hembygdens historia bidraga till att giva studiet av denna ökat intresse. Man
får bilderna mera levande framför sig, och ämnet blir icke så torrt som i de
vanliga historiska framställningarna. Å andra sidan äro dessa naturligtvis att
förorda för den, som vill ha mera exakta uppgifter och klarare utredning.
Någon större risk torde ej finnas, att bibliotekets låntagare ej skola kunna skilja på
en romantiserad skildring ur vår svenska historia och den mera vetenskapliga
utredningen hos exempelvis Fryxell, Carlson, Grimberg etc., och nog äro de
historiska romanerna och novellerna betydligt att föredraga framför den Nick-Carter-
och detektivlitteratur, som för närvarande håller på att översvämma den svenska
bokmarknaden, och vars åtgång nogsamt pekar på att smaken är i betydligt sjunkande.
Man bör icke heller försumma att skaffa sig de naturvetenskapliga avhandlingar,
som utgivits angående en viss bygd, exempelvis de geologiska, framför allt
Sveriges geologiska undersöknings skrifter. Mera än en har för den, som skriver
detta, berättat, att han büvit så fängslad av detta ämne, att han skaffat sig det
ena arbetet efter det andra för allvarligt studium.
Inom våra studiecirkelbibliotek bör man icke heller försumma hembygdslitteraturen.
I en hel del studiecirklar, tillhörande Sveriges blåbandsförening, har man
under senast förflutna året haft hembygdskunskap som ämne på sitt program.
Man har för studiet av detta inköpt en del arbeten rörande hembygden, som
man flitigt läst och diskuterat vid mötena. I samband därmed har man
anordnat en eller flera hembygdsaftnar, då föredrag i dessa ämnen blivit hållna, oftast
åtföljda av skioptikonbilder, som man understundom hyrt från Svenska
turistföreningen, vilken för en ringa penning utlånar sådana. Vid dessa
hembygdsaftnar har allmänheten inbjudits att närvara.
I samband med studiet av hembygdskunskap har också Blekinge blåbandsförbunds
studiecirklar upptagit hembygdsforskningen på sitt program. Vid en
hembygdskurs i Rödeby sistliden höst beslutade man nämligen, att medlemmarna
av varje studiecirkel skulle anteckna alla de folksägner, som av de gamla
berättades, samt seder och bruk i dessa trakter, för att sedan överlämna dem i ordnat
skick till studieledaren. Originaluppteckningarna skulle förvaras i förbundets
arkiv och avskrift göras för folkminnesföreningens i Lund räkning. Saken är
värd att upptagas även på andra håll, ty om icke dylika uppteckningar nu göras,
skola våra folkminnen med det nuvarande släktet helt säkert komma att
försvinna.[1]
Slutligen må sägas några ord om vandringsbiblioteken. Under senare år ha
Folkbildningsförbundet, Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran,
Centralorganisationen för populärvetenskapliga föreläsningar i Lund, Västra Sveriges
folkbildningstorbund samt andra institutioner utsänt sådana. Man borde därvidlag ej
försumma att upprätta bibliotek innehållande hembygdslitteratur. Som det framgår av
den i Biblioteksbladet (1916, s. 152) offentliggjorda berättelsen över b blioteksmötet i
Göteborg sistliden sommar, har också prof. Knut Kjellberg å det förstnämnda
förbundets vägnar[2] förklarat, att man med nöje skulle sammansätta dylika bibliotek
landskapsvis. Han tillade visserligen vid privat samtal med den som skriver
detta, att hittills ingen nämnvärd efterfrågan i berörda avseende låtit sig förnimma,
men min fulla och fasta övertygelse är, att om man ute i landet hade vetskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
