Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hembygdslitteratur i biblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Föreläsningsföreningarna välja också med förkärlek sådana ämnen, som
beröra hembygdens naturförhållanden, historia och minnen. Den, som skriver
detta, har ofta varit i tillfälle att föreläsa över dylika ämnen och har därvid funnit, att
inga andra åhörts med sådant intresse eller dragit så mycket folk som de.
Man kan alltså tydligt se, att hembygdskärleken icke är ett vackert talesätt
enbart, utan den bottnar djupt i den svenska folksjälen. Men för att den skall
hållas varm och verksam fordras, att den underhålles, att den får näring. Ett
medel härför, som är värt särskilt beaktande, är, att man inom våra kommun-,
folk- och föreläsningsbibliotek skaffar sig litteratur rörande hembygden.
Först må påpekas ett par arbeten, som innehålla en allmän översikt över
ämnet, båda från de senaste åren: det ena »Hembygdskunskap» av A. Stef.
Gustafsson (pris 1:50), det andra en verdandiskrift med titel »Om hembygdsforskning»,
författad av läraren N. Edberg i Ängelholm (pris 0:30). Den senare
skriften är mindre än den förra men något annorlunda till sin läggning och
kan därför i viss mån komplettera denna. Bäggedera borde finnas i varje
bibliotek.
Erkännas måste, att man mångenstädes vid bokanskaffningen tager behörig
hänsyn till hembygdslitteraturen, men a andra sidan har jag varit i tillfälle att
se, att t. o. m. bibliotek i kommuner, som ha sin egen sockenkrönika i tryck
utgiven, saknat denna. Sådant är beklagligt. Biblioteksstyrelserna böra taga
hänsyn till arbeten först och främst rörande den egna socknen och den egna
bygden, om sådana finnas och äro åtkomliga, men jämväl till dem, som beröra
länet och provinsen i dess helhet eller andra delar därav. Om de flesta av våra
landskap har mångt och mycket blivit skrivet. »Skånsk bibliografi», utgiven av O.
Cappelin (pris 5:—) och »Gotländsk bibliografi» av V. Molér (pris 4:—) bära
vittne om vilken rik litteratur dessa båda provinserna ha, liksom den bokförteckning,
som ingick i Biblioteksbladets första årgång, h. 3, visar det samma beträffande
Halland. Och med de flesta övriga landskap förhåller det sig på liknande sätt.[1]
Hembygdsforskningen är stadd i ständig utveckling. I flera av våra landskap
finnas fornminnesföreningar, vilkas syfte är att väcka intresse för samlandet och
bevarandet av minnen från gångna tider och vilkas publikationer innehålla
värdefulla bidrag till landskapets historia. Våra gamla kyrkliga minnesmärken
undersökas, uppmätas och förtecknas. Städernas minnesvärda byggnader avbildas och
beskrivas. Våra märkligare slott och herregårdar skildras i ord och bild.
Allmogens gamla byggnadsskick studeras med nyvaknat intresse. Med all iver pågår
insamlingen av upplysningar angående fäderneärvda seder och bruk, folktro och
sägner, också den en viktig gren av »hembygdsforskningen». Slutligen må även
erinras om den livaktiga verksamheten för bevarandet av våra naturminnesmärken.
Lika mångsidig som hembygdslitteraturen är, lika mångsidigt bör den också
vara representerad i biblioteken. Man bör där icke hålla enbart på den rent
geografiska eller beskrivande litteraturen, utan man bör också skaffa dit sådant,
som berör socknens, bygdens eller provinsens folktro och kulturella utveckling.
Vidare bör man inköpa de skönlitterära arbeten av olika slag, som be öra en bygd,
historiska berättelser med händelserna förlagda till trakten, dikter med motiv från
denna och berättelser från vår egen tid med lokalt intresse. I fråga om de historiska
romanerna vill jag endast erinra om vad C. Aug. Cederborg har betytt för
Göingebygden i Skåne. Hans bekanta snapphaneskildringar, som äro förlagda till denna
trakt, ha där väckt sådan uppmärksamhet, att de samtliga torde vara införliyade med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
