Biblioteksbladet / Andra årgången. 1917 / 19 (1916) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms arbetarebibliotek. 1892—1917

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upprättades emellertid en filial på Söder, och på hösten samma år flyttades
huvudavdelningen till Norrmalm, där den efter fyra år eller hösten 1901 fick
sin lokal i det nya Folkets hus vid Barnhusgatan i sex särskilt för
ändamålet inredda rum. Efter en några år senare företagen grundlig omändring
och utvidgning fick bibliotekslokalen sitt nuvarande skick: ett par vackert inredda
läsrum, som tillsammans rymma ett 50-tal besökande samtidigt, en jämförelsevis
rymlig expeditionslokal, ett styrelse- och bibliotekarierum och ett bokmagasin,
som dock numera har det stora felet, att det är alldeles för litet.

Omkring huvudbiblioteket på Norr och filialbiblioteket på Söder har så
småningom vuxit upp en krets grenbibliotek i de stockholmska förstäderna, och
efter 1906 ha från arbetarebiblioteket även utsänts vandringsbibliotek, som sökt sin
väg ända upp till Porjusfallet i norr och till de sydligaste delarna av Skåne i söder.

Bibliotekslokalens historia, som ovan skisserats i korta drag, bär redan vittne
om den alltjämt stigande betydelse, som biblioteket fått i den stockholmska
arbetareklassens liv. Ett ännu mer pregnant uttryck för detta är följande
sammandrag av Stockholms arbetarebiblioteks bokutlåning under det gångna
kvartseklet.

Första arbetsåret 1892 utlämnades 3.003 boklån.

Under 5-årsperioden	1892—1896	utgingo	35,473	boklån
Under 5-årsperioden	1897—1901	»	156,278	»
Under 5-årsperioden	1902—1906	»	367,840	»
Under 5-årsperioden	1907—1911	»	672,560	»
För de sista 5 åren:	år 1912	»	78,200	»
	» 1913	»	74,648	»
	» 1914	»	75,088	»
	» 1915	»	81,215	»
	» 1916	»	84,320	»
————

        För de 25 åren blir alltså summan 1,625,622 boklån.

Ett starkt uppsving tog utlåningen år 1907, då låneavgiften borttogs för
föreningsmedlemmar, något som möjliggjordes bl. a. genom en betydlig höjning av
föreningarnas kvartalskontingenter. Höjdpunkten i utlåningen nåddes
storstrejksåret 1909, då biblioteket lämnade ut 173,556 boklån, men i sina följder kom
storstrejken att få en menlig inverkan på bibliotekets användande. Över 10,000
medlemmar förlorades av biblioteksförbundet, dels genom de många upplösta
fackföreningarna, dels genom manfallet i de kvarlevande. Året efter storstrejken
inträdde ett starkt fall i utlåningssiffran, vilken därefter alltjämt fortfor att sjunka
t. o. m. 1913. Lånetalets sjunkande, till vilket man för övrigt finner motsvarighet
i många andra bibliotek vid denna tid, har till en del berott på en under
dessa år vidtagen utsträckning av lånetiden, men framför allt står det i samband
med utgivandet av 25-öresböckerna och med de oerhört tilltagande biografbesöken.

I fråga om låntagarna har man i Stockholms arbetarebibliotek, liksom i
andra folkbibliotek, gjort den erfarenheten, att arbetstidens längd spelar en högst
viktig roli, när det gäller intresset för läsning. Arbetare med långt utsträckt
eller oregelbunden arbetstid äro inga flitiga boklånare, de läsa sporadiskt, och
då mest för att vinna? förströelse, medan däremot inom fack med någorlunda
normal arbetsdag, t. ex. inom metallindustrin, läsningen idkas mera till nytta
och självundervisning än till blott och bart tidsfördriv. I övrigt innehåller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>