Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms arbetarebibliotek. 1892—1917
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minnesskriften flera roande och karakteristiska interiörer från bokutlåningen, som
utrymmet ej tillåter oss att här återge.
Arbetarebiblioteket i Stockholm började utan någon som helst grundfond,
och dess verksamhet fortsattes flera år utan att erhålla vare sig något
kommunalt anslag eller någon donation. Det var helt och hållet
föreningsmedlemmarnas egna bidrag, som bragte biblioteket till
stånd och utvecklade det. Enligt de äldsta stadgarna stego föreningskontingenterna
endast till 1 kr. pr kvartal för varje 100-tal medlemmar. I övrigt var man hänvisad till
inkomsten av låneavgifterna. Redan 1893 höjdes emellertid kvartalsavgiften från de
till förbundet anslutna föreningarna. För närvarande utgår den efter den ovannämnda,
i samband med borttagandet av låneavgiften för föreningsmedlemmar vidtagna höjningen
till 10 öre pr medlem.
Först 1901 erhöll Stockholms arbetarebiblioteksförbund understöd av kommunen
till sin verksamhet. Från början uppgick anslaget endast till det ganska anspråkslösa
beloppet av 1,500 kr., men har sedermera efter hand ökats och utgår från och med
år 1911 med 12,000 kr. Från en enskild person kom i början av år 1906 en gåva
på 2,000 kr., ett exempel som sedermera efterföljts även av andra. Under en kortare
tid har förbundet haft statsunderstöd till sin vandringsbiblioteksverksamhet.
Bibliotekets stat slutade det första året på 601:56 kr. År 1915 hade
utgifterna stigit till 25,128:83 kr. Förbundets löne- och arvodeskonto uppgår för
närvarande till c:a 9,000 kr., i hyror för de lokaler, huvudbiblioteket och
filialerna disponera, betalas sammanlagt 5,600 kr., varjämte värme, belysning,
städning och andra lokalkostnader gå till c:a 1,600 kr. Bokförrådets underhåll och
ökning beräknas normalt kosta c:a 5,000 kr. pr år, varjämte läslokalerna draga
en årlig utgift av omkring 600 kr.
Sammanlagt hava kostnaderna för Stockholms arbetarebibliotek under de
gångna åren gått till c:a 342,700 kr.; härav ha i statsbidrag erhållits 5,500 kr.
och i anslag från Stockholms stad sedan år 1901 123,500. Så gott som allt
det övriga har bestritts av arbetarna själva och deras organisationer.
Det är inte för mycket att man slutar denna redogörelse med en särskild
honnör för den person, som mer än någon annan har arbetat för Stockholms
arbetarebibliotek, för dess bibliotekarie Fredrik Nilsson. Sedan november 1894
har han varit förbundets bibliotekarie, efter 1902 avlönad så, att han. helt kan
ägna sig åt denna uppgift. Det arbete han utfört som ledare av Stockholms
arbetarebibliotek har haft betydelse ej blott för hans eget bibliotek. I mycket
haf han varit en av banbrytarna för den folkliga biblioteksverksamheten i vårt
land. Särskilt kan det i detta sammanhang förtjäna att framhållas, att han var
den förste, som i vårt land tillämpade det browneska i flera avseenden synnerligen
praktiska utlåningssystemet, som han lärt känna på en studieresa till Kristiania 1903.
F. H.
 |
Bibliotekarie Fredrik Nilsson. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
