Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Stockholms arbetarebibliotek. 1892—1917
- Biblioteksnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIBLIOTEKSNOTISER
De allmänna läroverkens bibliotek och dessas betydelse för undervisningen. I en
synnerligen intressant uppsats i Svensk tidskrift (1916, h. 8, s. 533 ff.) går professor Martin
P. Nilsson in i en kritik av »Våra läroverk med hänsyn till universitetens krav», där han
starkt framhåller den centrala plats läroverksbiblioteket borde intaga i skolundervisningen. En
nödvändig förutsättning för universitetsstudier är, att man redan under skolåren lär sig den
vetenskapliga metodens princip, som är helt enkelt »att skilja på huvudsak och bisak och fatta
och förstå, i vilket inbördes sammanhang stoffets detaljer stå». Det kräves framförallt
självverksamhet av eleverna.
I den elementära läroboken ligger alltid en fara för en andlig förträngning av horisonten, och
med den ensidiga pluggläsningen följer en motsvarande oförmåga att verkligen använda böcker.
»Var och en kommer i livet att stå inför uppgiften att sätta sig in i en sak. Skolbokens
dogmatiska satser svika. Man har intet annat att göra än att läsa olika framställningar och
ur dem bilda sig ett omdöme, men för en sådan uppgift måste man kunna handskas med
böcker och med det skrivna ordet, ej som lärosatser utan som material, som är underkastat
förståndets kritiska granskning.» Dylika uppgifter ställa ej skolorna; men de ha samma
betydelse för de humanistiska studierna som experimentet för realgymnasiet.
»Det viktigaste hjälpmedlet för att fylla denna uppgift skulle skolbiblioteket bjuda. Där
skulle de unga lara sig att förstå något av det andliga arbete, på vilket den dogmatiska
skolkursen är byggd, där skulle de lara att hantera böcker, liksom de i laboratoriet lara sig att
hantera apparater och stoffer. Jag har försökt få upplysningar om skolbibliotekens nuvarande
tillstånd; de ha varit magra, och det lilla jag fått veta har ej varit uppmuntrande. Att
skolbiblioteken skulle fylla ett behov, därom kan man övertyga sig bära genom att se på
eftermiddagspubliken på universitetsbiblioteket. Vi ha i våra dagar en stark biblioteksrörelse,
folkbibliotek upprättas runt omkrir g i landet, och vi ha fått en särskild avdelning i
Ecklesiastikdepartementet, som sörjer för dem. Det äi dubbelt underligt, att man då gjort så litet för
skolbiblioteken; där gäller det ju dock en ungdom, som framför andra skall ägna sig åt andligt
arbete. Man må ej mena, att skolbiblioteken skulle ställa sig för dyra. Kostnadsfrågan får
ej skjuta tillbaka en sak av en sådan betydelse. Och ett skolbibliotek med uppslags- och
referensböcker och ett urval av lämpliga standardverk i olika ämnen, som vore tillgängligt några
timmar varje eftermiddag, skulle säkert ej ställa sig dyrare än de präktiga och välutrustade
laboratorier för fysik, kemi och biologi, åt vilka realgymnasierna kunna glädja sig.»
Jämtlands bibliotek i Östersund. Stadsfullmäktige i Östersund ha för år 1917 beviljat
ett anslag om 500 kr. åt amanuensen vid Jämtlands bibliotek mot villkor, att läsesalen hålles
öppen vardagar kl. 5—9 e. m. och söndagar kl. 1—4 e. m. Helgdagar, de stora helgaftnarna
samt juli månad hålles biblioteket stängt. Utlåningstiden är ännu icke utsträckt, delvis av
ekonomiska skäl, emedan bokmagasinet måste hållas uppvärmt de tider, då låneexpeditionen är
öppen. I väntrummet har anordnats ett litet särskilt bibliotek med öppna hyllor för barn.
Ang. Jämtlands bibliotek jfr Bibl.-bl. 1916, s. 210.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0029.html
