- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Andra årgången. 1917 /
25

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Söderberg, E[rik] N[atanael]. Den kristna psalmen. Historisk öfversikt.
Nst. 1916. 288 s. Ill., portr. 6:—.

Med tillgodogörande av de senaste tidernas forskning gives här en ypperlig skildring av den
kristna psalmens historia. De olika kyrkohistoriska periodernas karaktär och psalmdiktning
framställas i korta drag, på samma gång som vi få klart formade bilder av de enskilda andliga
diktarnas inre gestalt och se hur deras psalmer sprungit fram ur såväl tidsförhållandena som
ur författarens personlighet och upplevelser. I ljuset från diktarens historia få våra gamla, för
oss välbekanta psalmer nytt liv och ny kraft och tala till oss på ett mera omedelbart sätt än
förr. Även de psalmer, som man önskat genom en psalmboksrevision införliva med vår
psalmbok, komma oss på detta sätt närmare. Arbetets värde ökas genom porträttbilder av de
förnämsta psalmsångarna.         L. T.

C. Filosofi.


Ahlberg, Alf. Viljans frihet från transcendentalfilosofiens ståndpunkt. A. B.
1915. 98 s. 3:—.

Licentiat Ahlberg utreder på ett klart och koncist sätt, i vilken mening transcendentalfilosofer,
sådana som Kant, Fichte, Munsterberg, Hans Larsson m. fl., hävda en viljans frihet.
De vänta icke en frihet i betydelse av några luckor i eller genombrott av den kausala
ordningen; som psykologiska objekt äro tankar, känslor och viljehandlingar lika determinerade
som planeternas rörelser; utan de gå tillbaka till den omedelbara viljehandlingen eller hellre
till den jaghandling, som de mena vara en nödvändig förutsättning för allt medvetenhetsliv och
påstå om denna, att den är fri, att den icke är objekt eller bör förstås som objekt i en
kausalkedja.         M. J.

Holmberg, Teodor. Levnadsboken för den unge mannen och medborgaren.
Lb. 1915. 120 s. Ill., portr. Inb. 0:50.

Denna skrift, som närmast är avsedd för de värnpliktiga, innehåller manande, väckande
ord om ungdomens karaktärsdaning, nykterhet, nöjesliv, sparsamhet m. m., kortfattade
upplysningar om konungadöme, riksdag och skatter samt sånger för rekryt- och
ungdomsskolor.         E. G.

Ku Hung-Ming. Det goda medborgarskapets religion och andra essayer.
Övs. [fr. eng.] av Signe Taube, f. Wennerberg. Med ett företal av Harald
Svanberg. H. G. 1916. 149 s. 2:75.

Den kinesiske förf. ger en både kvick och målande skildring av »den äkte kinesen», av
vilken vi i hans tanke ha mycket att lära, särskilt nu, då Europas kultur gjort »bankrutt».
Ku Hung-Ming ser världskrigets orsak ej blott i den tyska militarismen, utan även i
kommersialismen, som han finner starkast representerad av England, något som väl är orättvist, om
man blott tänker på 1914 års händelser, men blir förklarligt, om man erinrar sig opiumkriget
mot Kina o. d. I Kina tå i varje fall penningens män ej ens umgås med det förnämsta
ståndets representanter, de lärda, »mandarinerna», än mindre bilda några överhus eller bekläda
höga statsämbeten, penningen medför intet som helst anseende, och om krigarna säger det
kinesiska ordspråket: »Gott järn göres ej till spikar, goda människor bli ej soldater.» Ku
Hung-Ming försvarar lidelsefullt sitt eget lands civilisation; för västerns egendomligaste idéer,
person-lighetsnlosofien och utvecklingsläran, är han däremot, naturligt nog, främmande.
Översättningen är utmärkt.         H. Sg.

D. Uppfostran.


<b>Bexell, Joh[anne]s.</bv> Den tyska folkskolan. Anteckningar från en
studieresa sommaren 1914. Gle. 1916. 86 s. 1:—.

Vårt svenska skolväsen, såväl det lägre som det högre, utgör som bekant i allt väsentligt
en avbild av Tysklands undervisningsväsen. Om man än måste finna denna ensidigt
germaniserande tendens — med ty åtföljande förbiseende av allt det värdefulla, som särskilt den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free