Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lundberg, Carl. Några drag ur den antika kulturens lif under medeltiden.
Nst. 1916. 54 s. (Sv. humanist, förb. skr. 28.) 1:—.
En solid, på de bästa källor byggd översikt över den antika traditionens fortlevande i
medeltiden, som huvudsakligen behandlar den litterära traditionen, dess ombildning och
förvanskning, medan andra sidor omtalas mera antydningsvis. M. P. N.
Lundh-Eriksson, Nanna. Sveriges drottningar 1531—1860. En serie
kvinnoöden. Bv. 1916. 237 s. Portr., litt. 4:50.
Innehåller levnadsteckningar över Sveriges samtliga drottningar, även de regerande, från
nyare tidens början t. o. m. drottning Desideria. Det understundom knapphändiga historiska
materialet har förf. på ett förtjänstfullt sätt utnyttjat till att därav uttorma pietetsfulla bilder av
våra svenska drottningar, sedda mot bakgrunden av den tid, i vilken de levde, dess liv och
händelser. Jfr nedan Westerberg. B. F.
Nordenstreng, Rolf. Vikingafärderna. Nst. 1915. 207 s. Ill. 3:75.
Den finländske, i Sverige bosatte språk- och kulturforskaren Rolf Nordenstreng har i föreliggande
arbete givit en åskådlig och innehållsrik skildring av de nordiska vikingafärderna.
I det första kapitlet, »vikingatidens förhistoria och de nord.ska rikenas grundläggning»,
behandlar förf. svårlösta och omtvistade frågor, som ännu ej äro definitivt lösta. De hypoteser,
som han där framställer, kunna nog icke räkna på anslutning från alla forskare.
För vikingatågens orsaker, som — jämte vikingatidens början — utgöra ämnet för det
andra kapitlet, redogör förf. jämförelsevis knapphändigt. I kap. 3—5 skildras utförligt och i
hög grad intresseväckande vikingarnas skepp, vapen och utrustning, vikingahärarna samt
vikingarnas krigskonst och stridssätt. I de följande kapitlen berättar förf. lika detaljerat och målande
om vikingarna i Västerlandet och i Österväg samt om vikingatidens materiella och andliga
odling.
Nordenstrengs Vikingafärderna vilar på grundliga studier både av de primära källorna och
av den vetenkapliga litteratur, där dessa bearbetats. I företalet redogör förf. för sina källor.
Han nämner här bland andra arbeten Alexander Bugges essaysamlingar Vikingerne, men
däremot icke samme författares utmärkta undersökning »Vesterlandenes indflydelse paa Nordboernes
og særlig Nordmændenes ydre kultur, levesæt og samfundsforhold i vikingetiden», som förf.
naturligtvis använt.
Stilen är lättläst och schwungfull, kanske ibland något för högstämd. »Fornmän, varslar
(plur.), vidfärdingar» må anföras såsom belysande författarens lust att nybilda ord och
ordformer.
Illustrationerna ha delvis utförts av artisten John Sjösvärd, delvis äro de avbildningar av
museiföremål. Man saknar en karta över vikingafärderna. T. H.
Sallustius. 1. Catilinas sammansvärjning. Övs. [fr. lat.] av Leonard
Wistén. Bv. 1916. 83 s. 1:20.
Catilinas sammansvärjning är en av de bekantaste episoderna i de sociala och politiska
striderna under den romerska republikens sista tid. Sallustius lämnar en konstnärlig skildring
därav med starka dagrar och skuggor. Cicero spelade en stor roll vid dess undertryckande,
och för den, som läst Boissiers Cicero (jfr nedan avd. J), har det ett särskilt intresse att göra
bekantskap med en av källskrifterna till tidens historia. M. P. N.
Tacitus. Germanerna. Författad år 98 e. Kr. Tolkad av N. E.
Hammarstedt. H. G. 1916. 159 s. 2:50.
Bland de skrifter av den store romerske hävdatecknaren Publius Cornelius Tacitus,
som bevarats till vår tid, finnes även en kulturgeografisk redogörelse för de folk, som bodde
norr om det romerska rikets gräns i det nuvarande Tyskland och i länderna omkring
Östersjön. Under gångna århundraden har denna skrift många gånger utgivits och tolkats
särskilt i de länder, där ättlingar till de folk bo, vilkas namn i denna skrift för första gången
tecknats på historiens blad. Till dessa höra också »Suiones», svearna, som på Taciti tid ännu
bodde på öar ute i havet. Den först i våra dagar grundligare studerade frågan om den
mellansvenska landhöjningen visar, hur riktig även denna en gång betvivlade uppgift i själva verket är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
