Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flodmark, Johan. Genom minnets fjärrglas. Intryck från barndoms- och
ungdomsåren. H. G. 1916. 193 s. 3:25.
Johan Flodmark, länge verksam som Stockholms stads arkivarie och känd som författare
till ett flertal värdefulla arbeten av biografiskt och teaterhistoriskt innehåll, har i föreliggande
volym samlat en del ungdomsminnen, som man läser med stort intresse. En del av boken
behandlar skådespelare och teaterförhållanden i Stockholm vid mitten av det senast förflutna
århundradet. Författaren, vilken själv i sina unga dagar ämnat ägna sig åt skådespelaryrket,
hyste ett utomordentligt livligt intresse för allt vad som rörde scenens värld, och han har därför
särskilt väl bibehållit i sitt minne vad han på detta område sett och erfarit. Bland
intressanta detaljer kan nämnas redogörelsen för reprisen av den berömda Naumann-Kellgrenska
operan Gustaf Vasa år 1859. — Bokens senare del upptages av skildringar från författarens
barndom och ungdom i Stockholm. Ett ej obetydligt värde som kulturbild har det kapitel,
som bär till överskrift »Ett enkelt borgarhem på Ladugårdslandet»; man får här en lika
omedelbar som älskvärd och vinnande skildring av vardagslivet i en stockholmsk borgarfamilj vid
mitten av 1800-talet, då Stockholm ännu icke hunnit långt över småstadens stadium. Vänner
av memoarlitteratur och kulturhistoria komma utan tvivel att finna stort nöje av boken i dess
helhet. O. W—n.
Fröding, Gustaf. Landquist, John. Gustaf Fröding. En psykologisk
och litteraturhistorisk studie. A. B. 1916. 347 s. 7:—.
Det första mera omfattande och djupgående försöket att klarlägga den frödingska diktens
upprinnelse. Givande genom sin analys av hur dikten i allmänhet blir till och hur den
andliga kulturen ofta är ett »de olyckligas verk. Det är de utestängda och svaga, som länkt
mänsklighetens stora tankar för att förklara eller bättra denna värld, och som i sårad längtan
skapat dess sköna verk.» Visserligen synes förf. något väl starkt ha framhävt själssjukdomens
betydelse såsom inspirationskälla för Frödings diktning, men hans bok innehåller dock många
värdefulla bidrag till den helhetsbild av Fröding, som vi ännu sakna. M. F.
Fröding, Gustaf. Svenson, Frey. Gustaf Frödings diktning. Bidrag till
dess psykologi. A. B. 1916. 245 s. Portr. 3:75.
Som komplettering till Landquists Fröding-studie (se ovan) förtjänar Frey Svensons undersökning
av Frödings diktning väl att läsas. Även om den väl omständligt behandlar de — i
och för sig intressanta — allmänna synpunkter, från vilka psykiatrikern betraktar ett själsliv
sådant som F:s, så har dock förf. genom sin nära beröring med F. under längre perioder av
dennes sjukdomstid haft tillfälle att göra åtskilliga även för litteraturvetenskapen värdefulla
iakttagelser över diktaren. Ett tilldragande och respektingivande drag hos boken är dess vackra
vördnad inför ett av livets mest tragiska skådespel: en mäktig och snillrik andes förtvivlade
brottning med mörkrets och tungsinnets makter inom honom själv. M. F.
Reuterdahl, Henrik. Bref till Henrik Reuterdahl, utg. af Gustaf Aulén.
Nst. 1915. 185 s. Portr. 4:—.
Breven äro från R:s statsråds-, biskops- och ärkebiskopstid och omfatta åren 1852—70.
Bland brevskrivarna återfinnas flera av Sveriges mera bemärkta män under denna tid: Karl XV,
Thomander, Bernhard v. Beskow, Henning Hamilton m. fl. De behandlade frågorna äro
naturlig vis till största delen av kyrkopolitisk natur. Särskilt ofta beröres den under 50- och
60-talen så brännande frågan om läsare och sekterister samt deras förhållande till statskyrkan.
Hos brevskrivarna märker man så gott som ingen förståelse för de frireligiösas krav, om man
undantager några brev från den som religiös författarinna kända fröken B. Ehrenborg (sedermera
gift Posse), vilken varmt tog sig an »Orsaläsarnas» sak. I slutet personregister. F. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
