- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Andra årgången. 1917 /
39

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

när det, som här är fallet, tecknas med en känd författarinnas vana penna och lediga berättartalang.
Där är åtskilligt av reseminneskaraktär, som är nöjsamt att läsa, naturskildningar från
Toskana, Lago Maggiore och de fyra kantonernas sjö, skildringar av turist- och hotell-liv i
Piemonts berg, i Schweiz och annorstädes, av livet vid »bygatorna», där de kvinnliga
»sommargästerna» i den relativt svala bergsbyn, »klädda i ljust siden, ömtåliga chiffoner, vita skor och
en gång i veckan i ny pariserhatt, och väjande för svin, får och getter eller ormande sig fram
mellan kärror och ruttet kreatursströ, sväva omkring i smutspölarna, där ungarna rota och
bönderna leva sitt urnaturliga vardagsliv».

Mest intresserar boken dock, när förf. ger sig in på Italiens sociala eller ekonomiska
problem. Inte minst gäller det kvinnofrågan, vars relativa obefintlighet hon synes böjd att konstatera,
ett förhållande, vilket man icke betvivlar efter hennes egna talande skildringar om den ytlighet,
på sin höjd ytliga älskvärdhet, som tycks utmärka umgängeslivet, eller efter citaten t. ex. från
en man av det unga, moderna Italien, som »i allt bor på Italiens pånyttfödelse, bloft icke på kvinnornas!
De äro för vackra! Tänk förvirringen i kammaren, om hon — — ah, vilken tanke.»
Man erinrar sig ovillkorligen i detta sammanhang, att Italien i motsats till åtskilliga, starkt
feministiska länder har en hög nativitetssiffra. — Vidare nämnes om tyskarnas ställning i det
industriella livet och det dova missnöjet bland de bredare lagren, som uppträder under
socialismens skyddande förklädnad, men i verkligheten är en form av vår tids spöke, anarkien med
lösen: »giv mig, men jag ger intet». Man skulle tro sig förflyttad till ett land norr om Alperna,
om man inte hörde att dessa missnöjda samtidigt — av gammal vana eller vidskepelse? —
fortfarande hålla sina helgon i ära på övligt vis.

Fru S:s nya bok är underhållande, lärorik, reflexionsväckande.         S. S.

Johnson, Martin. På söderhafsfärd med Jack London. Övs. [fr. eng.] af
Elin Palmgren. Boh. 1915. 400 s. 3:50.

I den originella söderhavsresa, vilken Jack London skildrat i sin bok »På långfärd med
Snark», deltog Martin Johnson såsom frivillig, först som kock, sedan som maskinist. Utan
egentlig litterär talang och utan någon genomförd plan, men med en obegränsad beundran för
sin nyförvärvade vän »Jack» och en sympatisk förtjusning över att äntligen få pröva den
»äventyrets poesi», varom han drömt under de stilla dagarna uti sin fars juvelerarbutik i Kansas,
skildrar han färdens växlingsrika händelser, ungefär som man tänker sig en person muntligen i
tidsföljd berätta de upplevelser från en resa, vilka han för tilltalet erinrar sig: den besvärliga
sjöfärden och navigeringens vanskligheter, förökade av den strejkande motorn, de idylliska
Hawaiiöarna, nu vunna för kulturen, de polynesiska öarna med deras gästfria befolkning, de bistra
svartingarna i Melanesien och de tropiska sjukdomarna, som angrepo besättningen och vållade
den tilltänkta världsomseglingens avbrytande. Den del av boken, som behandlar resan efter
starten från Honolulu, är den bästa, och dess måhända något färglagda skildringar från
infödingevärlden rekommenderas som omväxling åt den läsekrets, som annars släcker sin törst efter
»äventyr» i »romantiserade» skildringar av mer eller mindre osannolik art.

Att boken helt och hållet tillhör reseskildringen och bjuder relativt litet av rent geografiskt
intresse, behöver knappt sägas.         S. S.

Laurin, Carl G[ustaf]. Kvinnolynnen. 3 uppl. Nst. 1916. 84 s. Ill. 2:25.

Även de bibliotek, som äga Laurins »Folklynnen», ur vars sista uppl. ovanstående essay
är ett särtryck, kunde ha skäl att lägga sig till med denna kvicka och underhållande bok,
»Kvinnolynnen», separat för att därigenom intressera även dem, som annars måhända tveka
att gripa tag i Laurins större kulturhistoiska arbeten, för denne med skäl högt skattade essayist.
»Kvinnolynnen» innehåller en rad karakteristiker av »den talrika och enligt somliga t. o. m.
bättre delen av mänskligheten, kvinnorna» i Öster- och Västerlandet, och skildringarna förtydligas
yttermera av ett förträffligt ofta synnerligen roande bildmaterial.         M. F.

Mattsson, Gustaf. En sommarfärd till de lyckliga öarna. 2 uppl. A. B.
1915. 173 s. (Valda skr. 3.) 3:50.

Det mästerskap av elegant reseskildrarkonst, som vi känna från »En herre for till Zanzibar»,
uppnås må ända icke fullt i detta ursprungligen i form av resebrev i helsingforstidningen Nya
pressen publicerade, sedermera 1907 och nu för andra gången i bokform utgivna arbete av den
för icke länge sedan bortgångne finske vetenskapsmannen-författaren, men vi återfinna däri
samma karakteristiska drag, som förskaffade Zanzibar-resan dess popularitet: samma spiritualitet,
underhållande och roande berättartalang och förmåga att levande teckna situationer och


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free