Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Till Knut Kjellberg på femtioårsdagen den 9 april 1917
- Litteratur om Bohuslän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LITTERATUR OM BOHUSLÄN.
[1]
Då Biblioteksbladet i hembygdsforskningens intresse i sina spalter vill intaga
en serie redogörelser för litteratur angående de särskilda landskapen och
redan (i årg. 1: s. 109—112) meddelat en sådan bibliografi beträffande
Halland, vill undertecknad försöka draga sitt strå till stacken, i det jag lämnar
en förteckning över de väsentligaste skrifterna om Bohuslän.
I likhet med Halland har även Bohuslän först på 1600-talet införlivats med
Sverige, varför forskaren i fråga om dess äldre historia nog kan behöva gå till
den norska litteraturen, ja till den fornnordiska sagolitteraturen.
I Viken (Vigen), som under den äldre medeltiden betecknade allt land mellan
Göta älv och Lindesnäs i Norge, men så småningom kom att omfatta endast
norra Bohuslän — mera sällan förekom namnet Ranrike, som geografiskt nästan
sammanfaller med Bohuslän — utspelades många av de stora händelser, vilka
förtäljas i Snorre Sturlesons Norska konungasagor och andra fornnordiska sagor.
Det mesta härav är samlat i t. ex. Snorre Sturleson, Om Sverige; urval ur
konungasagorna, verkställt av Arvid Oseen (1911, 279 s., pris inb. 1:25). Vidare märkes en
uppsats (i Göteborgs turistförenings årsskrift 1897) »Ett och annat om ön Hisingen
och Göteborgs skärgård i de fornnordiska sagorna» av A. U. Bååth, vilken som
bekant översatt flera av dessa sagor, såsom Egil-Skallegrimssons saga, Kormaks
saga etc. Naturligtvis behandlas dessa sagor även av A. E. Holmberg och
Vilh. Berg m. fl.
Den äldsta beskrivningen över Bohuslän torde ingå i Peder Claussøn, Norriges
Bescriffuelse (1632, om Vigen s. 19—27); innan Bohuslän blev svenskt, utkom även
Jens Wolffs Norrigia illustrata (1651; »Bahus Lehns Beskriffelse» s. 153 ff.).
Även i våra dagar har en norsk författare, prof. O. A. Johnsen, behandlat
Bohusläns äldre historia i sitt arbete Bohuslens eiendomsforhold indtil omkr. freden
i Roskilde (1905, 192 s., pris 6:50). Ett annat norskt bidrag är L. Daae, Nogle
Bidrag til Baahuslens Historie i Overgangstiden fra dansk-norsk til svensk
Herredöme. (Norsk) Hist. Tidsskr. 3:e Række. B. 4, 1896.
[1] Häri upptages ej Göteborg, residensstaden i Göteborgs och Bohus län, som i likhet med
Askims och Sävedals härader historiskt sett ej hör till Bohus län utan till Västergötland; dess
bibliografi kan nog kräva sitt särskilda kapitel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0063.html
