Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur om Bohuslän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Egendomligt nog utkommo de första svenska, för övrigt ganska omfångsrika
arbetena om Bohuslän samtidigt, år 1746. Det ena var prosten i Tanum Joh.
Œdmans 400 sidor starka Chorographia Bahusiensis, thet är: Bahus läns
beskrifning. Ehuru det redan av samtiden betecknades överflöda av »obetydlige och
obevislige berättelser», kan det dock naturligtvis vara av stor nytta för den kritiske
forskaren. Av den mycket sällsynta[1] — och följaktligen dyra — boken har ett
nytryck utkommit i Uddevalla år 1911 (329 s., pris 3:—).
Något senare samma år utkom den finske forskningsresanden, docenten, sedan
professorn i naturalhistoria och ekonomi Pehr Kalms Wästgötha och
Baahusländska resa förrättad år 1742; med anmärkningar uti historia, naturalia, physique,
medicine, œconomie, antiqviteter etc. (om Bohuslän s. 68—259). I företalet
bekänner han, att Œdmans arbete befriat honom från »åtskilligt, hvad städer och
andra orters beskrifning vidkommer, jämte antiquiteter och dylikt». Arbetet är
rikt på botaniska och ekonomiska iakttagelser; studieresan hade ock företagits
på uppmuntran av Kalms lärare och vän, Linné.
I Carl von Linnés egen Wästgötharesa förrättad 1746 och tryckt 1747 äro
sidorna 158—207 ägnade åt Bohuslän; iakttagelserna äro företrädesvis av
naturhistorisk art. (Stycket om Bohuslän är tyvärr ej medtaget i Utdrag av
Västgötaresan, som meddelas i För skola och hem 25.) Intressanta reseskildringar
härifrån ha vidare lämnats av sedermera kyrkoherden och titulärprofessorn,
norrmannen Jac. Nic. Wilse, som företog fotvandringar utefter hela västkusten år
1776 och även sedan, i arbetet Reiseiagttagelser i nogle af de nordiske Lande,
d. 2; av den berömde professor Sven Nilsson i Dagboksanteckningar under en
resa 1816 (tryckt 1879) och av konsthistorikern professor C. G. Brunius
i Antiqvarisk och arkitektonisk resa genom Halland, Bohuslän . . . 1838 (1839;
om Bohuslän s. 52—127).
En hedersplats på detta område intages emellertid alltjämt av den framstående
fornforskaren Axel Emanuel Holmbergs Bohusläns historia och beskrifning, som
»genom innehållets rikhaltighet och stilens lättlästhet gjorde epok i den svenska
landskapsbeskrivningen». Författaren, som var stockholmsbarn, blev vid unga år
pastorsadjunkt i Bullarens härad, och där greps han av den kärlek till Bohusläns
natur och framför allt fornminnen, som inriktade hans håg på fornforskning.
Första upplagan av detta verk utkom 1842—45 i 3 delar (182, 280 och 280 s.);
en väsentligt omarbetad och utvidgad (dock ej alltid förbättrad) upplaga i 3 delar
utgavs år 1867, 6 år efter hans död, av fornforskaren G. Brusewitz, innehållande
d. 1 (371 s.): Historia samt allmän beskrifning; d. 2 (331 s.): Norrviken,
Sunnerviken och Oroust och d. 3 (308 s.): Tjörn, Inland och Hisingen. Tyvärr är
även Holmbergs arbete svåråtkomligt; ett (komplett?) nytryck av andra upplagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
