Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur om Bohuslän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i häften, åtföljande Göteborgs aftonblad, har utkommit under de sista åren; dock
är ej heller detta tillgängligt i bokhandeln.
Av ännu större betydelse för länets forskningshistoria har den i Göteborg
bosatte forskaren, kamreraren, sedan byråchefen vid Bergslagernas järnvägar Vilh.
Bergs livsgärning varit, och denna betydelse är ej allenast knuten vid hans två
hithörande arbeten, näml. den kortfattade Bohusläns forntid (1906, 118 s., 4 pl.,
pris 2 kr.) och Bohusläns historia, varav endast del 1, gående till 1532, utkommit
(1912, 541 s., pris 3:—). (Hans många omfattande och värdefulla arbeten rörande
Göteborg få vi här lämna ur räkningen.) Den största förtjänsten har han inlagt
genom sitt storartade arbete i Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening, vars
energiske sekreterare han varit från dess stiftande (1886) till sin död (1915). I denna
sin egenskap övertog han ock redaktionen av tidskriften Bidrag till kännedom
om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia, vilken börjat utgivas 1874
på föranstaltande av länets hushållningssällskap under redaktion av Oscar
Montelius (h. 1—6) och Emil Ekhoff (h. 7—12). Redaktörskapet har sedan
övertagits av intendenten vid Göteborgs museum G. Sarauw. Hittills ha utkommit
35 häften (= bd 1—9:1)[1] utom ett Bihangshäfte och Meddelanden (1:1—5).
För ett närmare studium av såväl Bohusläns historia som framför allt fornminnen
och språk kan denna tidskrift ej undvaras. Bland Vilh. Bergs många
egna, här offentliggjorda arbeten vill jag nämna: Gamla Elfsborg; Slottsruinen på
Ragnhildsholm; Augustinerklostret i Konungahälla; Dragsmarks kloster, 1—2;
Karlsborgs fäste; Elfsborgs slott, 1—2; Olofsborg; Hornborg; Dynge ruin;
Bohusläns bygdeborgar; En medeltida sigillstamp; Bokenäs ödekyrka (i Meddelanden).
Av dess innehåll i övrigt må här blott nämnas: Bohuslänska fornsaker av Oscar
Montelius (1—3) och Emil Ekhoff (4—8); O. Montelius, Bohuslänska
hällristningar, aftecknade af L. Baltzer; Bohusläns fasta fornlemningar av E. Ekhoff (1—6)
samt O. Frödin och O. Almgren (7); C. O. Arcadius, Om Bohusläns
införlifvande med Sverige; S. Boije, Bohusläns runinskrifter; G. Stedt, Bohus; G. Björlin,
Krigsrörelserna i Bohuslän 1788; Fr. Nilén, Prof på allmogemål och folkvisor
från Sörbygden; densamme, Ordbok öfver allmogemålet i Sörbygden
(bihangshäfte); K. H. Lindberg, Skeemålets ljudlära; densamme, Sägner och visor från
norra Bohuslän; G. Cederschiöld, Undersökning av folkspråk och folktraditioner
i Göteborgs och Bohuslän år 1897.
Viktiga bidrag till länets ej allenast ecklesiastika och personalhistoria, utan
även kameralhistoria och topografi lämna Göteborgs stifts herdaminnen, näml. S. P.
och J. G. Bexells (1835), S. Pettersson och A. Litzéns (1872) samt C. W.
Skarstedts (1885).
Ett innehållsrikt arbete är vidare Topografiska och statistiska uppgifter om
Göteborgs och Bohuslän (1859, 96 s.). Beaktande förtjäna även småskrifterna
K. Hagström, Kort beskrifning öfver Bohuslän (1890, 64 s., pris 0:25);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
