Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur om Bohuslän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För kännedom om länets ekonomi äro Göteborgs hushållningssällskaps olika
skriftserier, såsom handlingar, kvartalsskrift, publikationer etc. av synnerlig vikt.
Om Bohusläns huvudnäring, fisket, finnes en rik litteratur. Vi vilja här nämna
bland de äldre arbetena professor Sven Nilssons Förnyad underdånig berättelse
om fiskerierna i Bohuslän (1828, 36 s.; han hade förut utgivit en relation om
fiskerierna i allmänhet), Ol. Lundbeck, Anteckningar rör. bohuslänska fiskerierna,
i synnerhet sillfisket (1832, 43 s.), Handlingar rör. sillfisket i Bohuslänska
skärgården (1843, 175 s.). — Om denna litteratur se vidare i den förträffliga
bibliografien F. Lundberg, Bidrag till öfversigt av Sveriges ichtyologiska literatur
(1872, s. 7—8, 45—46).
I senare tider har särskilt dr A. V. Ljungman varit synnerligen verksam,
dels i den av honom 1884—1895 utgivna Bohuslänsk fiskeritidskrift, dels i
flera större och mindre åt sillfisket ägnade skrifter, såsom Några ord om de stora
Bohuslänska sillfiskena (1877, 31 s.), Bohusläns hafsfiske och dess framtid (1882,
53 s.), Bohusläns hafsfiske och de vetensk, hafsundersökningarna I—II (1878,
29, 101 s.), Om sillens och skarpsillens raser (1881, 137 s.), m. fl.
Andra hithörande skrifter ha utgivits av den bekante intendenten vid
Göteborgs museum, prof. A. W. Malm, t. ex. Bohus-sillen (1880, 123 s.), av hans
son, A. H. Malm, Anteckningar om fisk, fiske och fiskhandel (1884, 89 s.) och
av E. Hörman, Det svenska makrillfisket i Nordsjön (1913, 31 s.). Slutligen
har man sedan 1877 de årliga Berättelserna över Göteborgs och Bohus läns
hafsfiske.
Den som vill studera den våldsamma konflikten under sillfiskets glansdagar
mellan fiskeriintresset och trankokerierna hänvisas till Trangrums-acten eller
samling af handlingar rör. tranberedning af sill, med Bihang (1784—85), en skrift,
som för övrigt innehåller »viktiga bidrag till sillens naturalhistoria».
En annan för Bohuslän egendomlig och viktig näring behandlas utförligt i
Thor Anderssons Sveriges granitindustri (1911, 209 s., pris 6:—).
Vad geologien beträffar, har E. W. Olbers 1870 offentliggjort Bidrag till
Göteborgs och Bohus läns geologi (151 s., pris 1:—) samt under ett årtionde
dessförinnan sina upplysningar till de geologiska kartorna över olika härader i länet.
Dessutom får man naturligtvis god ledning även beträffande Bohuslän i J. Alins
Göteborgstrakten, geologi, landskapsformer och kulturområden jämte
exkursionsrouter (1912, 68 s., pris 1:50).
Djurlivet skildras först och främst av A. W. Malm i hans Göteborgs och
Bohus läns fauna, ryggradsdjuren (1877, 674 s. + 9 pl., pris 15:—). Han har även
publicerat åtskilliga smärre uppsatser om Bohusläns djurliv i Göteborgs
naturhistoriska museum 1880 och 1881, i Öfversigt av Sv. vetenskapsakad.:s
förhandlingar samt — framför allt — i Göteborgs k. vetenskaps- och vitterhetssamhälles
handlingar. Sistnämnda skriftserie, som började 1778 och fortfarande pågår,
innehåller ej få andra bidrag till vårt läns arkeologi, topografi och särskilt
naturalhistoria, däribland följande hithörande: L. Hollberg, Beskrifning öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
