Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur om Bohuslän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bohuslänska fiskarne (1819—22, 54, 63 och 70 s.+ 19 kolor. pl.), C. U. Ekström,
Kritiska anmärkningar öfver Hollbergs Bohuslänska fiskarne (1850) och
Förteckning öfver däggdjur, amphibier och af foglarne några sällsynta som blifvit
funna på Tjörn (1850), N. Westring, Summarisk öfversikt af Göteborgs-traktens
Coleopterfauna (1851), W. v. Wright, Förteckning, jämte några anteckningar,
öfver de i bohuslänska skärgården observerade foglarne (1851), m. fl.
Beträffande växtvärlden finnes ävenledes ett arbete i samma handlingar, serie
III: 16, nämligen C. J. Lindeberg, Hallands och Bohusläns fanerogamer (1878),
vilket även lämnar en kort bibliografi över föregående arbeten. En annan
hithörande skrift är E. W. Olbers och C. J. Lindeberg, Om Bohusläns torfmossar
(Gbgs och Bohus läns hushålln.-sällskaps handl., 1864).
*
Litteraturen om de särskilda orterna är ej särdeles rikhaltig. G.
Brusewitz har utgivit Elfsyssel (södra Bohuslän); historiska minnen (1864, 332 s.)
samt Historiska anteckningar rör. säteriet Jonsered (1876 och 1890, 30 s.).
Den förut nämnde J. E. Hellberg har 1824 offentliggjort Försök till beskrifning
öfver Orousts och Tjörns häraders fögderier (85 s.). Vidare märkas P. E.
Holmberg, Dragsmarks kloster och sagan om Axel och Valborg (1856), G. E. Lagerwall,
Anteckningar öfver staden Kongelf och f. d. Bohus fästning (1876, 38 s.). Om Bohus
har även Claes Grill utgivit en småskrift (1902, 12 s.). C. S. Lindblad, en tid
kapellpredikant på Käringön, har utgivit den synnerligen välskrivna Skärgårdsbilder
från Morlanda kyrkor och hembygd (1911, 116 s.).
Om Lysekil finnas flera skrifter, såsom målaren Sam. Arsenius’ stämningsfulla
Västkuststäder, tvänne sommarskizzer (1905, 87 s.), badintendenten A. Wide,
Upplysningar för badgäster (1905, 65 s.) samt E. Hörman, Lysekil I: Från
äldsta tider till 1860-talet (1907, 83 s.). Ett ej ringa forskningsarbete ligger till
grund för A. E. T. Olán, Marstrands historia, vars 3:e upplaga utkommit 1914
(230 s., pris 1:50). Innehållsrik är badintendenten C. Cederströms Om
Strömstad, dess klimat och sjuklighetsförhållanden, dess badanstalt och hafskur, dess
historia och lokalförhållanden (1881, 143 s., pris 2:—). Om Uddevalla har
utkommit Bidrag till U:s historia och beskrifning, h. 1—3 (1876—90), C. W.
Skarstedt, Uddevalla kyrko- och skolminne (t888) och den obetydliga
Uddevalla; vägledning för turister, 1914. Slutligen förtjäna omnämnas Hj. Théel,
Om Sveriges zoologiska hafsstation Kristineberg (1895) samt J., Wallin,
Beskrifning å badorterna å Sveriges vestra kust (1858), som utom Göteborg, Varberg,
Särö innehåller Marstrand, Gustafsberg, Lysekil, Grebbestad och Strömstad.
*
Bohusläns romantiska natur och säregna folkliv ha naturligtvis erbjudit ett
för skönlitterär behandling särdeles tacksamt stoff. Och naturligt nog ha
infödda bohuslänningar gått i spetsen. Av litet var är Emilie Flygare-Carlén,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
