- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Andra årgången. 1917 /
68

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sida av suggestionens betydelse för det sociala livet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Direkt verka bilderna starkare än orörliga bilder just genom sitt liv och den
ständiga förändringen, som hjälper att hålla spänningen uppe. Dels gör den
omständigheten att biograf bilderna vanligtvis upptagas ute i naturen eller i rum,
som på duken förefalla verkliga på ett helt annat sätt än även de bästa
teaterdekorationer kunna göra (det förblir trots all realism dock högst ett rum på
scenen), att filmen får ett sken av att vara en bild av omedelbara verkligheten, sådan
den ter sig för den rent objektiva kameran. Man behöver blott tänka sig —
vilket ju ofta inträffat — att ett filmdrama inspelats på platsen för en nyss
inträffad jordbävning, vid översvämningen i Pennsylvanien härom året etc, för att
förstå, huru en film på genomsnittsåskådaren måste te sig som »verklighet». Först
är det naturligtvis en bild av verkligheten eller en symbol, om man så får säga,
sedan blir denna till verkligheten själv för åskådaren på samma sätt som t. ex.
en madonnabild blir till Guds Moder själv för den tillbedjande. Detta
verklighetssken över filmen, som skänker åskådaren känslan av något »upplevat», gör
att det suggestiva inflytandet på biografen är så mycket starkare än på teatern.

Dessutom tillkommer på biografen upprepandets suggestiva kraft, ty besöken
där upprepas ofta, och de visade filmdramerna röra sig inom tämligen ensartade
områden (se A. Möllers artikelserie i St. Tidn. 1916).

Den individuella mottagligheten för suggestioner växlar som sagt betydligt.
Det skarpa koncentrerandet på den några få kvm. stora bilden utan avledande
omständigheter, såsom rampljus, kulisser, sufflör etc, det spännande raskt, på
vartannat följande händelseförloppet torde i förening med musiken skapa en
synnerligen gynnsam jordmån för suggestiv påverkan.

Därtill kommer att publiken på en biograf har mera kontakt inbördes,
och som alla veta av egen erfarenhet uppstår på en biograf till dels något av
samma gemensamhetskänsla som på ett diskussionsmöte, och då har man ett
»masspsyke» med en ytterligare stegrad suggestibilitet. En direkt följd av detta
masspsykets stora suggestibilitet var det hösten 1914 införda hindrandet av
opinionsyttringar vid visande av krigsfilmer — man erinre sig de första dylika jämte
resp. länders nationalsång eller finska rytteriets marsch e. d. — samt
förevisningsförbud för alla filmer, som ej voro fullt neutrala till sin tendens.

Som framgår av denna torra utredning, äga vi i filmen ett kraftigt medel
att suggestivt påverka stora folklager. Rätt utnyttjad torde denna filmens
suggestiva kraft kunna göra både folkbildningen och folkuppfostran stora tjänster.
                                                                                                Jakob Billström.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free