Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smålandslitteratur. I. Kronobergs och Jönköpings län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(utgavs i tre delar, 1844—46, jämte ett »bihang» av A. J. R[ydén], innehållande
dels Smålands naturbeskrivning, dels de småländska regementernas historia, 1847).[1]
Den första delen av Wieselgrens Ny Smålands beskrifning upptages av en
vidlyftig historisk inledning och av en redogörelse för stiftsstyrelsen, den andra
och den tredje av sockenbeskrivningarna, som väsentligen grunda sig på från
prästerligt håll insända redogörelser. I inledningen söker författaren med
användande av en omfattande lärdom och en synnerligen djärv kombinationsförmåga
uppvisa, att »Virdaland» (= Småland) varit ett »skandinaviskt kungarike såväl som
Svea- och Götaland», och tror sig även kunna meddela kungalängden för detta
rike samt de där härskande egendomliga religiösa föreställningarna. Även om
en och annan av de här gjorda sammanställningarna möjligen kan ha värde, så
måste dock denna inledning, som bl. a. bygger på det osannolika antagandet,
att Ansgarii Birka skulle legat vid Kalmar, i stort sett anses vara en tämligen
förfelad produkt av tankekraft och lärdom.
I sammanhang med Allvins och Wieselgrens arbeten kan nämnas en publikationsserie,
som på 1850-talet började offentliggöras av den för Växjö stad och
dess utveckling så livligt intresserade bokhandlaren C. G. Södergren: Småländska
archifvet; bref och handlingar hörande till Smålands historia. Utan något system
har utg. här sammanfört handlingar och skrifter av högst olika natur och värde, till
en del hämtade ur Gahm Perssons (ovan s. 78 not 2 omnämnda) Archivum
Smolandicum och rörande vitt skilda tider från medeltiden ända till utgivarens egen
samtid. I allt utkommo tre delar (1852—74) jämte ett supplement (innehållande
C. L. Börresen, Vägledning till inrättandet af fattig-gårdar!). Den enda ledningen
man får i detta virrvarr av delvis mycket intressanta handlingar är det
kronologiska registret på häftesomslagen. Bland innehållet märkas, utom det redan
omnämnda utdraget ur brevväxlingen mellan Rudebeck och Dahlberg (I: 2), Samuel
Kroks upplysande tal om Urshults pastorats inbyggares seder 1749 (I: 1),
handlingar rörande oroligheterna i Småland 1529 (I: 2), förteckning över
handlingar rörande Småland i Svenskt diplomatarium, d. 1—4 (II: 3, 4), och
slutligen diverse handlingar rörande Växjö stad, däribland en »Charte-beskrifning»
av år 1661 (II: 2) och handlingar rörande Växjö äldre rådhusbyggnad (III).
Det starka intresset för hembygdsforskningen, som utmärker den närvarande
tiden, har rötter, som gå långt tillbaka. Det kan erinras om de väckelser, som
utgått från Artur Hazelius och hans skapelser Nordiska museet och Skansen, om
det planmässiga studiet av de svenska landsmålen och i sammanhang därmed av
svenskt folkliv, som inleddes med stiftandet av landsmålsföreningarna inom
studentnationerna i Uppsala i början av 1870-talet,[2] om fornminnesföreningarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
