Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smålandslitteratur. I. Kronobergs och Jönköpings län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för vår kännedom om Småland i äldre tid, även om de viktigare uppgifterna
givetvis också ingå i senare skildringar av Jönköpings och Kronobergs län.[1]
Den nationellt romantiska nyväckelsen under de första decennierna av
1800-talet kom att verka befruktande även på ortsforskningen. Det 1811 bildade
Götiska förbundet satte fornkunskapen som ett av de främsta föremålen för
medlemmarnas studier och gav därigenom väckelse till nya undersökningar och
beskrivningar av de särskilda trakternas forntida minnesmärken.
Med ny iver började man tillika i »göternas» krets samla och studera folkets
traditioner i diktning, sägen och sed, och även på denna väg fördes man över
till intresse för hembygdens minnen.
Bland de första Smålands-skildrarna under 1800-talet möter man en författare,
som visserligen ej i sitt topografiska skriftställarskap kunnat röna något inflytande
från göterna, men vars forskningsgärning var buren av ett likartat intresse: den
kände skildraren av Karl XII:s krigares öden, fornforskaren B. A. Ennes.
Han utgav 1809 en liten skrift med titel Underrättelser om det gamla
fylkeskonungariket Finnheden i Småland, innefattande Östbo och Västbo härader av
Jönköpings samt Sunnerbo härad av Kronobergs län, där han meddelar en lång
konungalängd för Finnveden och lämnar beskrivningar över fornlämningar o. s. v.
Under 1800-talets andra decennium började en annan skildrare av västra
Småland, lantmätaren J. Allvin, sina forskningar i dessa trakters topografi och
historia. Den nyinrättade lantbruksakademien hade utfäst pris för de bästa och
fullständigaste ekonomiska och statistiska beskrivningarna över ett helt fögderi.
Detta var det som närmast väckte Allvins tanke på att skildra det härad, där
han då för tiden hade sin verksamhet: Västbo. Men hans starka arkeologiska
och historiska intressen gjorde, att hans forskningar, som rönte uppmuntran
bl. a. av Jacob Adlerbeth, det Götiska förbundets stiftare, kommo att omfatta
även andra sidor än de ekonomiska och statistiska. Det dröjde emellertid ända
till 1846, innan den första av hans häradsbeskrivningar, den över Västbo, utkom.
Sex år senare följde Östbo, 1857 Mo samt N:a och S:a Vedbo och 1859, då
författaren närmade sig sitt åttioandra år, Vista härad.
Den gamle lantmätarens ingående, ibland något omständliga skildring är både
roande och värdefull, även om den nutida vetenskapen ej skulle godtaga hans
teorier och de historiska uppgifterna ej alltid äro tillförlitliga. Hans framställning
av fornlämningarna är ibland åtföljd av belysande planscher, och till alla
beskrivningarna utom den över Mo och Vedbo äro fogade ganska detaljerade
av honom själv uppgjorda kartor.
Ett par år förr än Allvins Västbo härad trycktes, utkom första delen av det
arbete, som länge skulle stå som den egentliga Smålands-skildringen framför
andra: Per Wieselgrens Ny Smålands beskrifning, inskränkt till Vexiö stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
