Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smålandslitteratur. I. Kronobergs och Jönköpings län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
70 (de nyaste äro å dansk sida Vaupells, 1891, och å svensk Tidanders, 1892)
och ännu mer av Kalmarkriget 1611—13 (t. ex. det danska arbetet A. Larsen
[-Liljefalk], Kalmarkrigen, 1889) möter man ofta Småland. En sägen från det
senare kriget, om »Michel i Tenhult» och hans strid med danskarna, som av
den hos Rogberg återgivna lokala traditionen felaktigt förlagts till tiden
omedelbart före Kalmarkrigets utbrott, har behandlats av L. G. T. T[idande]r i en
liten uppsats i Sv. familj-journalen 1878, s. 359 och har sedermera mycket
fullständigt utretts av R. Björkman i hans praktverk om »Tenhults herregård» (1912,
s. 119—161).
Under titeln Bilder från fordom (1908, 151 s., pris 4:50) har lektor Ludvig
Larsson utgivit en del kulturhistoriskt intressanta handlingar från 1600-talet,
hämtade ur arkiven i Växjö. Den flitige samlaren Pehr Johnsson har i
»Småländska kulturbilder från 16- och 1700-talet» (1916, 222 s., pris 2:50) ur tryckta
och otryckta källor sammanfört likt och olikt, smått och stort (häri ingå bl. a.
utdrag ur en del äldre reseskildringar, som beröra Småland).
Över seder och bruk i Småland under senare hälften av 1700-talet finnas
två, var i sitt slag högeligen märkliga, samtida skildringar. Den ena är
kyrkoherde J. Gaslanders Beskrifning om allmogens sinnelag i Wässbo härad, som
återfinnes nedan bland ortsbeskrivningarna under Västbo. Den andra är Samuel
Ödmanns berömda Hågkomster från hembygdén och skolan, nedskrivna 1801,
men offentliggjorda först 1830 efter förf:s död, sedan utgivna i flera upplagor
senast 1911 tillsammans med samme förf:s skildring av prosten Lenæus i Delsbo
(157 s., pris 1:—). Ödmanns beskrivning av morfadern prosten Samuel
Wiesels hem i Vislanda och av »disciplinen och lefnadssättet vid Vexiö skola och
gymnasium intill 1780-talet» intar en rangplats bland svenska kulturskildringar.
*
Personhistoria. Något herdaminne över Växjö stift har ej utgivits, trots det att stora
samlingar gjorts för ett dylikt av domkyrkosysslomannen J. Forsander (förvaras i Växjö
stiftsbibl.) och komminister J. E. Lagergren (i Kungl. bibl.). Ett namnregister över prästerskapet
med hänvisningar till en del tryckta och otryckta källor har uppgjorts av kyrkoherde N.
Sellergren och utgivits av Smålandsposten under titel Anteckningar i alfabetisk ordning om Vexiö
stifts prester från äldsta tid t. o. m. 1875 (1902, 194 s.).
Till Växjö läroverks personhistoria finnas flera bidrag. Botanikern lektor N. J. W. Scheutz
har meddelat en del »Biografiska anteckningar om lektorer vid Vexiö läroverk från gymnasii
stiftelse 1643 till närvarande tid» (1, 2, 1878—80, tr. som läroverksprogr.). Adjunkten S. G.
Wiberg har utgivit »Förteckningar öfver de studerande vid Vexiö kongl. gymnasium och skola
under vårterminerna åren 1800—1839» (1872, 152 s.) och slutligen har lektor Ludvig Larsson
med »Växjö skolas matrikel för åren 1651—1751» (1912, 20 s., tr. som läroveiksprogr.) påbörjat
utgivandet av »Växjö läroverks äldre matriklar».
Över Smålands-studenterna i Lund och Uppsala lämnas biografiska och genealogiska data
i A. H. Lundin, Småländska nationen i Lund (1892, 420 + 33 s., omf. tiden 1668—1880, pris
1:—) och i P. G. Vistrand o. Martin Seth, Smålands nation i Uppsala (endast d. 1 har
utkommit, 1894[—98], 661 s., omf. tiden 1637—1844, pris 9:50).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
