Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smålandslitteratur. I. Kronobergs och Jönköpings län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har lektor J. A. Gadd utgivit en avhandling (1871, 96 s., tr. som läroverksprogr.). Slutligen
kan nämnas en uppsats av B. Karlgren Om gränsen mellan syd- ock mellansvenska mål inom
Mo och Tveta härader (i Svenska landsmål 1909, h. 1, s. 87 ff.).[1]
Äldre tids smålandsspråk har E. Björkman behandlat i en akad. avhandling, Smålandslagens
ljudlära (1896, 73 s.). — »Vad ortnamnen lära oss om Värends bebyggande» visar Hj.
Lindroth i en uppsats, som ingår i Ur Värends hist.
Angående Jönköpings läns fördelning på olika förvaltnings-områden kan erinras om.
Utkast till förändrad indelning af Jönköpings län, författadt af landskontoret (1821, 16 s.), där
man sökt bringa mera reda i förhållandet mellan socknar, prosterier och härader.
I fråga om ekonomisk litteratur kan först och främst hänvisas till skrifter av och om
länens båda hushållningssällskap. Jönköpings läns hushållningssällskaps handlingar, som
utkommit fr. o. m. 1815, innehålla i sina äldre årgångar en del sockenbeskrivningar av intresse.
Sällskapet hade genom stiftsstyrelsen i Växjö 1818 riktat en an maning till prästerna i länet att
inkomma med upplysningar särskilt av ekonomisk och statistisk natur över deras socknar.
Anmaningen synes blivit efterföljd i rätt stor utsträckning, och flera av de inkomna
sockenbeskrivningarna finnas (ofta åtföljda av kartor) offentliggjorda i utdrag, redigerade av sällskapets
mångintresserade ledamot, hovrättsrådet A. Odencrantz. Efter dennes död hava dock de insända
originalbeskrivningarna mestadels förstörts eller förskingrats. De, som röra Västbo härad, ha
emellertid räddats av den redan nämnde, om Smålands historia så förtjänte samlaren,
komminister J. E. Lagergren och finnas bland hans manuskript å Kungl. bibl. »Kronobergs läns
hushållnings-sällskap 1814—1914» skildras i en med anledning av hundraårsjubileet utgiven
innehållsrik festskrift (1914, 340 s., pris 5:—).
Även ett tredje ekonomiskt sällskap kan det vara skäl att erinra om: Svenska
mosskulturföreningen, vars fr. o. m. 1887 utkommande tidskrift (Svenska mosskulturföreningens tidskrift)
till en icke oväsentlig del handlar om Flahults experimentalfält nära Jönköping och om
mossodlingar i Småland.
Angående fisket och fiskodling i småländska sjöar kan hänvisas bl. a. till F. Tryboms i
Meddel, fr. k. lantbruksstyrelsen ingående och med kartor belysta undersökningar över sjöarna
Noen och Valen (n:r 26, 1895), Bunn (n:r 31, 1896), Nömmen (n:r 50, 1899, pris 0:50) samt
Bexheda-, Norra- och Näsbysjöarna (n:r 76, 1901, pris 0:50), alla i Jönköpings län.
Av den övriga mångahanda ekonomiska litteraturen rörande Småland kan här mera som
ett kuriosum framhållas, att i del 4 av Vetenskapsakademiens handlingar (1743, s. 197 ff.) ingår
en »beskrifning, huru Smålands-ost göres . . . ingifven af A. H. W.» Av ett visst
lantbrukshistoriskt intresse är J. Keij, Om landthushållningens uphielpande och förkofrande i synnerhet
uti Småland (i Hushållningsjournal 1786, aug. s. 543 ff., sept. s. 1 ff.). Prof. S. Liljeblad i
Uppsala utgav 1806 en liten avhandling på latin, Observationes pratorum culturam Smolandiæ
spectantes (8 s.), som dock försiktigtvis, i betraktande av att endast ett jämförelsevis ringa antal
småländska »ängsskötare» kunde tänkas behärska latinet, utgavs samma år i svensk översättning
under titel Några anmärkningar rörande smoländska ängsskötseln (Ny journal uti hushållning
sept., okt. 1806, s. 137 ff.). — För att inte endast hålla sig till den äldre och knappast numera
riktigt användbara litteraturen kan man till slut erinra om skrifter av och om Rösiö och om A.
Edlings Ugglehultsboken (1910, 384 s. pris 1:90), som till stoi del gälla småländska förhållanden.
Rörande sjukdomars och sjukvårdens historia i Småland finnas några avhandlingar,
som kunna anses hava ett allmännare kulturhistoriskt intresse och därför här omnämnas. Hit
hör först och främst en uppsats av Carl v. Linné eller Carl Linnæus, som han då ännu hette,
Rön om orsaken till fallandesoten i Skåne och Wernshärad [d. v. s. Värend] (i Vet. akad.
handl. 1742, s. 279 ff.). Om den egendomliga, i Småland epidemiskt uppträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
