Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smålandslitteratur. I. Kronobergs och Jönköpings län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förgiftningssjukdomen »dragsjukan» och dess orsaker handla två avhandlingar (likaledes i Vet. akad. handl.)
av A. M, Wåhlin (1771, s. 14 ff., 153 ff.) och D. G. Gedda (1804, s. 303 ff.). »Om
predikosjukan i Småland» (en sällsam extatisk sjukdom, som grasserade i vissa delar av S. 1839
och närmast följande år) har den som zoolog och sinnessjukläkare kände prästen J. Pontén i
Korsberga skrivit en intressant redogörelse (1843, 36 s.). Slutligen kan omnämnas G. Säves
arbete Sjukvårdsförhållandena i Jönköpings län från 1700-talets början till vår tid;
kulturhistorisk framställning (1910, 139 s., pris 3:25).[1]
I fråga om naturvetenskaplig litteratur kunna här endast upptagas några av de viktigare
sammanfattande framställningarna: N. J. W. Scheutz, Smålands flora, innefattande Kronobergs
och Jönköpings läns fanerogamer och ormbunkar (1864, 24 + 362 s.), J. E. Zetterstedt, Om
vegetationen i de högländaste trakterna af Småland (Vet. akad. handl., n. f. 6:2, 1867, 37 s.),
R. Tolf, Öfversigt af Smålands mossflora (Bihang t. Vet. akad. handl., bd 16, avd. 3, n:r 4,
1891, 98 s.) samt de i Sveriges geologiska undersökning ingående beskrivningarna till de
kartblad, som beröra Jönköpings och Kronobergs län.
*
Särskilda orter. Ibland nedanstående ortsbeskrivningar finnas ej upptagna de i Ny
Smålands beskrifning ingående sockenredogörelserna, även om de utgivits separat. För övrigt
gäller om denna avdelning givetvis i ännu högre grad än om de föregående, att förteckningen
är högst ofullständig.
Almesåkra. A. Carlson, Öfversigt af de i A.[2] socken, Jönköpings län, förekommande foglar
(Översikt av Vet. akad. förhandl. 1882, n:r 1, s. 21 ff.).
Angelstad. C. Säve, Kyrkodörrsringen i A. (Vitt. hist. ant. akad. månadsblad 1873, s. 129 ff.).
Berga. S. [Lager]Bring,[3] De ottingia B. (B. åtting) (diss. Lund, 1748, 48 s.). Berga åtting
omfattade Vittaryd, Berga, Dörarp och ödekyrkan Hallsjö.
Bergkvara. P. A. Gadd, Historisk och physico-oeconomisk beskrifning öfver B. gods i
Småland (diss. Åbo, 1763,34 s.). — B. Schlegel, B. borgrätt och Ängsö hals- och handrätt (Sv.
familj-journalen 1880, s. 327 ff.). — Densamme, B. gods och slott i Småland (1897, 94 s.).
— I Handlingar rörande Skandinaviens historia 32 (1851) o. 39 (1858) äro införda en del
handlingar, som röra den ägarna av B. till år 1692 tillkommande domsrätten »Bergkvara
borgrätt».
Bolmsö. [C. Ljungberg’], B. socken (i Jönk. hush. sällsk, handl., h. 11, s. 177 ff., 1823). —
L. N. Rydeman, Bolmsöboarne (Växjö stifts hemb. kal. 1915, s. 88 ff.).
Burseryd. O. Montelius, Dopfunt från B:s kyrka (Förr o. nu 1871, s. 115 ff.). — P. W[istrand],
B:s gamla kyrkklocka (Sv. familj-journalen 1885, s. 176).
Dädesjö. E. Wrangel, Vad en smålandskyrka kan berätta (i Ur Värends hist., s. 61 ff.). En
intressant redogörelse för den gamla medeltidskyrkan och dess målningar.
Ed i Våxtorp. J. G. Liljegren, Analecta monimentorum ad E. 1—3 (diss. Lund, 1814—15).
— E. C. Montahn, Samlingar till en historisk afhandling om säteriet Stora Edh, d. 1—3 (1819).
Eksjö. V—r V[illne]r, Ur pastorsarkivet (1884, 32 s.). — Handlingar rörande E. stad saml.
o. utg. enligt stadsfullmäktiges beslut, d. 1, 2 (1886—1911). — H. Nilsson, E. stad; några
anteckningar (1911, 99 s., pris 1:—).
Femsjö. E. M. Fries, Stirpes agri Femsionensis (diss. Lund, 1825—27, 100 s.). Med
anledning av denna Elias Fries’ flora över hembygdens växter yttrar sonen Th. Fries i sina
Botaniska anteckningar rörande F. socken (Nya bötan, notiser 1852, s. 49 ff., 69 ff. o. 86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
