Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tankar i några folkbildningsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uppgiften att i dessa hänseenden sprida upplysning i tal och skrift borde
vara lockande för de unga läkarna och idrottsmännen, desto mera som det
gäller ej endast folkhälsans förbättrande, utan även — i kanske högre grad än
man tror — ett bidrag till utjämnande av klasskillnaden. I huru många fall
skapar ej ännu skillnaden i uppfattning om snygghet en klyfta mellan
människor, som eljest skulle hava lätt att mötas och förstå varandra.
Man kan hoppas, att detta ämne snart upptages bland de främsta å
folkbildningsprogrammet.
*
Under senaste tiden har frågan om bättre etikettering av de i museerna
utställda föremålen varit under diskussion. Folkbildningsförbundet avlät i juli
månad 1916 skrivelser i detta ämne till Nationalmuseum, Nordiska museet och
Statens historiska museum. I dessa skrivelser framhölls bl. a. hurusom de
upplysningar, som lämnas rörande de utställda föremålen, i allmänhet äro mycket
ofullständiga och att de flesta museibesökare vid lämnandet av museet hava
känslan av att mycket setts, men litet lärts. Endast de utställda föremålens rent
yttre egenskaper kunna studeras, varemot på grund av bristande upplysningar
det sakliga underlaget för föremålets placering i dess rätta miljö och annan
liknande kännedom om detsamma saknas. Ur folkbildningssynpunkt är av största
betydelse, att sakliga upplysningar med kulturhistoriskt eller tekniskt innehåll
lämnas å etiketter i diskret form och färg. De i museerna befintliga katalogerna
äro ofta relativt dyra och finnas måhända ej tillgängliga, då intresset för
något visst föremål väckes. Många museibesökare finna det även besvärligt och
tidsödande att studera kataloger. I varje fall lämnar en läst etikett alltid mera
av värde än om ej någon upplysning alis erhållits om föremålet. I konstmuseerna
borde sålunda vid varje tavla eller skulptur finnas angivet konstnärens
namn, nationalitet samt födelse- och dödsår ävensom konstverkets namn och
den konstskola, som konstnären eventuellt tillhört. Vid andra föremål skulle
med spirituell penna lämnas en kort upplysning om tillverkaren, tiden för
tillverkningen, föremålets ändamål och historia, dess egenheter, o. d.
Folkbildningsförbundets framställning har mötts med stort förstående från
Nationalmusei sida och anföres i dess svarsskrivelse, att allenast bristande medel
utgör orsaken till att fullständig etikettering därstädes ännu ej finnes.
Riksmuseet har redan på ett förträffligt sätt genomfört etiketterings frågan,
och det är att hoppas, att även våra övriga museer, särskilt Nordiska museet
och Livrustkammaren, ville med beaktande av denna i folkbildningshänseende
så viktiga fråga snarast möjligt gå i författning om att å etiketter lämna fullständigast
möjliga upplysningar om de utställda föremålen. Harald Lettström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
