Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tankar i några folkbildningsfrågor
- American library associations 40-års jubileum. några ord om biblioteksväsendets utveckling i förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
AMERICAN LIBRARY ASSOCIATIONS 40-ÅRS JUBILEUM.
NÅGRA ORD OM BIBLIOTEKSVÄSENDETS UTVECKLING I FÖRENTA STATERNA.
Med 1400 deltagare, representerande unionens flesta stater, samlades American
library association den 26:e juli 1916 till möte i Asbury Park i New Jersey,
det största mötet hittills i dess annaler. Det är en storartad utveckling denna
siffra representerar, och det var i år särskild anledning att blicka ett ögonblick
tillbaka. Det var nämligen jämnt 40 år sedan Amerikas bibliotekarier för första
gången samlades till möte för diskuterande av gemensamma intressen.[1] Det
var i Philadelphia under den stora världsutställningen år 1876. Och medlemsantalet
ansågs över alla förväntningar — 103 personer. Många glåpord ödslades
visserligen över detta möte, över det löjliga i att tro, att ett bibliotek, som ju alltid
måste vara »ett problem för sig själv», kunde ha något som helst att lära av andra
bibliotek. Men initiativtagaren var denna gång en man, som inte lät sig
förskräcka. Det var Melvil Dewey, den person som väl gjort mer än någon annan
för främjandet av amerikanskt folkbiblioteksväsen i modern mening. Han var
den rätte mannen, och han kom, som sådana för sed hava, i rätta ögonblicket.
Just detta år hade Förenta staternas regering för första gången utgivit en berättelse
om landets biblioteksförhållanden, och till denna hade varit bifogad Cutters
regler för katalogisering — detta sista ett jättesteg framåt till likformighet på ett
av bibliotekens viktigaste arbetsområden. Så kom biblioteksmötet, följt med
nödvändighet, liksom hemma hos oss, av en biblioteksförening (American library
association, mest känd under sina initialer, A. L. A.) och av ett biblioteksorgan (Library
journal). Och detta år såg ännu en märkessten sättas. Det första utkastet till
Deweys berömda decimal-klassifikation trycktes, och därmed börjar detta system
sitt segertåg över hela den amerikanska kontinenten för att slutligen vinna
fotfäste även i Europa, där det t. ex. ligger till grund för den klassificering, som
användes av det stora bibliografiska institutet i Bryssel, vars uppgift är ingen
mindre än en världsbibliografi över alla länders och tiders tryckalster.
Efter 1876 komma så slag i slag de stora reformer av biblioteksväsendet,
vilka gjort det materiella Amerika till ett föregångsland på ett kulturellt område
så viktigt som något. Man börjar med att söka väcka kommunernas och enskildas
intresse för saken, man utger tillförlitliga, annoterade kataloger till ledning vid
bokurvalet, man öppnar hyllorna för allmänheten i en förut oanad utsträckning —
detta sista under högljudda protester från bibliotekarier av en något äldre typ,
men blott för att den dag i dag är stå som segrare efter utagerad kampanj,
[1] Ett möte hade visserligen hållits förut, så tidigt som 1853, men utan att lämna några
varaktiga resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0109.html
