Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - American library associations 40-års jubileum. några ord om biblioteksväsendets utveckling i förenta staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med siffror och fakta för vilka alla måste böja sig. Man ger vidare allmänheten
en sådan katalog, att den verkligen svarar på alla de frågor, som ställas till den
av även de icke boksynta (den s. k. dictionary catalogue). Man vidtager särskilda
anordningar för förut vanlottade klasser av läsare: man inrättar egna rum åt
barnen, till glädje och nytta för dessa och till lättnad för de vuxnas arbete
i biblioteket; man gör särskilda ansträngningar att dra till sig det praktiska
livets män, ingenjörer, uppfinnare, affärsmän, lantbrukare, vilka så länge
envisats att betrakta biblioteket enbart som en institution för lärda, kvinnor och
barn. Till och med den endast tidningsläsande allmänheten välkomnar man
inom sina murar, naturligtvis med den lovliga baktanken, att sedan man en
gång fått dem i sina gärn, kunna göra dem till varaktigt byte.
Sedan på detta sätt de enskilda bibliotekens effektivitet drivits upp, kommer
turen till mera vittomfattande åtgärder. Det gäller att förena de små, självständigt
arbetande lokalbiblioteken till system med tidsbesparande centralisation av
arbetet och framför allt med boklån mellan dessa bibliotek, som ställer till läsarens
disposition en 10, kanske 100 gånger större samling mot förut. Detta är
den ena utvecklingsgången, där flera småbibliotek varit det ursprungliga. Till
samma resultat kommer man den omvända vägen på ställen med från början
endast ett bibliotek, nämligen genom dettas utgrenande i filialer och
vandringsbibliotek, enligt olika metoder för land och stad, men alla med samma mål —
att placera inom räckhåll för varje medborgare de böcker han behöver för nöje
eller upplysning. — Ännu ett led får icke glömmas. Länge var biblioteksfrågan
en kommunernas ensak; småningom inses emellertid dess vikt som en statens
angelägenhet — biblioteket intar alltmer sin rangplats i folkets uppfostran vid
sidan av skolan. Bibliotekskommissioner inrättas (motsvarande våra
bibliotekskonsulenter), som på statens bekostnad ge all tänkbar hjälp, särskilt till de små
biblioteken. Denna hjälp är dels av direkt ekonomisk, dels av teknisk natur,
den senare meddelad genom korrespondens, genom kringresande organisatörer,
genom tryckande av kataloger och biblioteksteknisk litteratur. Där dessa
kommissioner, som ofta är fallet, äro knutna till ett statsbibliotek, tjäna de också som
central för lån till dessa mindre bibliotek av böcker för dyrbara för dem att själva
anskaffa. De äro slutligen naturligen statens sakkunniga vid dess
bibliotekslagstiftning, som nu börjar antaga en alltmera vittgående, i flera fall rent
imperatorisk karaktär.
Vad har nu varit drivkraften i detta enorma arbete? Främst kommer väl
det demokratiska Amerikas starka känsla av var mans lika rätt till böcker och
bildning, därnäst den aldrig tröttnande entusiasmen hos rörelsens pioniärer samt
slutligen det förstånd på den fackliga utbildningens nödvändighet, som man
märkvärdigt nog i detta fall visat sig äga i det land, där väl annars tron på
fackutbildning måste sägas stå på nollpunkten. Här har man visat sig framsynt.
Vid hundratals »round tables», vid sommarkurser över hela kontinenten, genom
klasser vid alla de större biblioteken, vid 13 biblioteksskolor (Europa har mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
