Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Om den lokala kontrollen över den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten
- Litteratur om Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kamrerare, kassörer, folkskolinspektörer, folkskollärare, fabriksidkare, handlande
etc. Ungefär en tredjedel av samtliga inspektores äro präster. I Västmanlands
län utgöra dessa 62 %, i Skaraborgs län 58 % i Kalmar län 50 %,
i Västerbottens län 43 %, i Örebro och Blekinge län 40 %, i Malmöhus län
33 %, i Hallands län 30 %. Gottlands län med sina 2 anstalter har ej
någon prästman till inspektor och i Göteborgs och Bohus län äro blott 10 % av
inspektores prästmän. Högsta procenten inspektores bland gods- och bruksägare,
disponenter och förvaltare ha Kopparbergs (26 %), Malmöhus och Östergötlands
län. I vartdera av Malmöhus och Kopparbergs län äro 5 läkare inspektores.
Kopparbergs och Kronobergs län ha bland sina inspektores den högsta
procenten av kronofogdar, härads skrivare och länsmän. I det förstnämnda länet
utgöra de 30 % och i det sistnämnda 20 %. Nils Lundahl.
LITTERATUR OM ÖSTERGÖTLAND.
Med den roll Östergötland sedan äldsta tider spelat i vår historia och de
historiska minnen, som äro förknippade med många orter inom
landskapet, är det ju tydligt, att litteraturen om Östergötland bör vara ganska
omfattande. Den förteckning över denna, som här nedan lämnas, gör på intet
sätt anspråk på att vara ens någorlunda fullständig. Den vill endast ge en
allmän översikt över viktigare arbeten rörande landskapet, dels i dess helhet, dels
olika platser därinom, dels även därmed sammanhängande frågor av ekonomisk,
språklig, arkeologisk, konst- eller personhistorisk natur.[1]
Bland allmänna arbeten rörande Östergötland i dess helhet möter oss först
en akademisk disputation i Dorpat, Magnus Samuelsson Asp, Ostrogothiæ
historia (1647). Den har ju naturligtvis endast intresse för vetenskapsmannen
och är föråldrad och svårtillgänglig. Det nästa arbetet är av större betydelse.
Det är Carl Fredric Broocmans Beskrifning öfwer the i Öster-Götland
befintelige städer, slott, sokne-kyrkor, soknar . . . (1760), vilket länge ansetts som
det klassiska arbetet över Östergötland och än i dag ofta anlitas. Tyvärr är
även detta tämligen svåråtkomligt och i den antikvariska bokhandeln något dyrt.
På detta Broocmans verk bygger till stora delar nästa författare på detta område,
Per David Widegren i Försök till en ny beskrifning öfver Östergötland 1, 2
(1817—29). Betydligt utförligare, särskilt beträffande egendomarna (till ställena
knutna historiska sägner och anekdoter och hela ägarelängderna anföras) är det
följande arbetet: Anton Ridderstads Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon
öfver Östergötland 1, 2 (1875, 1877). Detta är sedan länge utgånget ur
[1] Till en utförligare östgötabibliografi hoppas jag senare få återkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0121.html
