Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur om Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klinga. Ringborg, Joh:s. Klinga egendom och tillgränsande mossmarker (1906, särtr. ur Sv.
mosskulturföreningens tidskr., 8 s.) med en plan över Resebro mosse i Borgs socken.
Kneippbaden. Kurorten Kneippbaden (1901) samt Kneippbaden vid Norrköping (i Sv.
bad- och turisttidning för d. 13 juni 1903) och en illustrerad uppsats av Andrea Butenschön:
Kneippbaden vid Borg (i Ord och bild, 1901, s. 259 ff.).
Kvarsebo. Några Minnen från det gamla »Kristine Kapell» eller Qvarsebo trycktes 1901 i
Norrköpings tidningar av A. V. Palmgren.
Kyleberg. Pyk, C. G. L:son. Sätesgården Kyleberg och dess ägare 1313—1916 (1916) med
många illustrationer och porträtt, tryckt i en numrerad uppl.
Kärna. Wessén, C. J. De paroecia Kärna in Ostrogothia, p. 1—5 (diss. Upps. 1836).
Ljung. Beskrifning öfver säteriet Ljung med underlydande i Östergötlands län (1868, 29 s.)
med en karta och fotografier över huvudgårdens och några underlydande gårdars corps de logier.
Marmorbruket. Geisler, Er. Tob. Description of the Kolmården Marble works near
Norrköping, Sweden (1871, 8 s.); handlar mest om marmorbrotten och därmed sammanhängande
industriella spörsmål.
Mauritzberg. Moritzbergs säteri (1887).
Medevi. Düben, Gustaf von. Medevi helsobrunn och bad, skildrade (1867); i förordet lämnas
hänvisningar på annan litteratur om Medevi. — A. Levertin har skildrat »Medevi från
forntid och nutid»; ett minnesblad från Skansens vårfest 1903 (34 s., pris 0:75) och
Waldemar Zander har lämnat »Underrättelser om Medevi hälsobrunn och bad» (1887).
Mjölby. Om Mjölby socken, dess forntid och nutid har A. Brogren utgivit en praktisk
vägvisare med kulturhistoriska tillbakablickar och anteckningar (1915, 58 s., annonser, 1:—).
Näsby. Hederström, Hans. Näsby socken i Öster-Göthland, beskrifven år 1755 (i K. vet.
akad. handl. 1757, ss. 263—304).
Omberg. I Omberg och dess omgifningar lämnar J. Bohman topografiska, geologiska,
botaniska m. fl. upplysningar (1829, 125 s.).
Risinge. Från 1764 finnes ett Tal om Risinge Sokn och thes tilstånd i fordna och nuvarande
tider av Andr. Wangel (16 s.) och E. G. Brydolf har skrivit De paroecia Risinge in
Ostrogothia, p. 1, 2 (diss. Upps. 1800, 1801). I detta sammanhang kan även nämnas biskop
J. J. Hedréns anonymt utgivna tal, ingående i »Invigningar vid Risinge nybyggda kyrka
d. 30 sept. 1849».
Rumskulla. Dusen, C. O. De paroecia Rumskulla (diss. Upps. 1842).
Skärkind. Broman, J. G. A. Om Skärkinds socken i Östergötland. Akad. avh. i Uppsala
1851(20 s. + 1 pl.).
Stegeborg. Lindblom, Axel J. Fata arcis Stegeborg (diss. Gryphiæ 1798).
Thorönsborg. [Stenbock, Louise.] Thorönsborg från 1300-talets förra hälft till år 1913 (1913,
45 s., 8:—). Tr. i 200 numrerade ex. med flera porträtt och illustrationer.
Tåkern. Berg, Bengt. Tåkern. En bok om fåglarnas sjö (1913, ny uppl. 1916, pris 3:—);
behandlar det säregna och rika fågellivet i denna egendomliga sjö.
Vikbolandet. Wennerdahl, V. A. De Wikia ostrogothica (diss. Upps. 1733).
Vreta. Av den rika litteraturen om Vreta kloster märkes äldst en Uppsala-diss. av år 1734:
Magnus Boænius, Coenobium Wretense in O. Gothia. Kyrkoherden Tiburts Tiburtius,
som gjort sig känd som topografisk och ekonomisk skriftställare, är författare till en
Beskrifning öfver Wreta klosters socken uti Öster-Göthland (i K. vet. akad. handl. 1755, s.
188—209, 254—272). Hans Hildebrand har skrivit om Vreta kloster (i Sv. fornminnesför:s
tidskr., bd 7, 1888—90) ur arkeologisk synpunkt och kyrkoherden H. Brilioth om
Vreta klosterminnen (1892, 67 s. + 7 pl., pris 1:25). En nyare vägledning är kyrkoherden
F. O. Vågmans Vreta kloster; historik jämte vägledning vid besök i Vreta klosters kyrka
och dess omgivningar (1904, 103 s., pris 1:25). Dessutom märkes en illustrerad uppsats
av B. O. Aurelius, Vreta kloster (i Ord och bild, 1912, s. 257 ff.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
