Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur om Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vårdsberg. Ett Försök till beskrifning öfver Wårdsbergs socken i Östergötland av Joh. Fr.
Odencrantz finnes i Östgöta kongl. hushållssällskaps handl. 1815, h. 2.
Vättern. Bland äldre litteratur om Vättern märkes Daniel Tiselius, Uthförlig beskrifning öfver
den stora Svea och Giötha sion Wätter (1734) samt Ytterligare försök och siöprofver uthi
Wättern (1730). Ett nyare arbete är J. Bohman, Vettern och dess kuster; i två resor
(1, 2, 1834, 40). Är 1916 översattes fr. latinet och utgavs av Carl Stubbe Urban Hiärne,
Märkvärdigheter hos sjön Vettern (numr. uppl. 25 s.).
Ydre har blivit föremål för en Uppsala-diss. av J. Laurenius, De Ydria, Ostergothia territorio
(1, 2, 1736, 38). Senare har Leonard Fr. Rääf sin Samlingar och anteckningar till en
beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland ([1]—5, 1856, 1859—65, 1875) givit vårt
land ett av de grundligaste och fullständigaste topografiska verk som vår litteratur kan
uppvisa.
Åtvidaberg. Ett par gamla, av D. Tilas anonymt utg., arbeten från 1765 böra nämnas: Om
Athwidabergs kopparwerck uti Åtweds sokn, Bankekinds härad och Östergötland samt
Grufwebyggnads- och arbetsplan; för Athwidabergs kopparwerck. Båda äro mycket sällsynta.
*
Arkeologisk litteratur och runor. Här märkas Meddelanden från Östergötlands
fornminnesförening 1903 ff., E. Brate, Östergötlands runinskrifter h. 1
(1911, 96 s. + 32 pl., pris 5:—), Otto Janse, Medeltidsminnen från Östergötland
(1906, 180 s., pris 5: —), Otto von Friesen, Rökstenen (i Sv. turistfören.
årsskrift, 1906, s. 42 ff.), A. Norden, Hällristningar, grafhögar, borgar och namn
i Borgs socken (Vårt gamla Norrköping 2: Norrköpingsbygdens fornminnen, h. 1,
1915, 96 s., pris 1:—) samt uppsatser i Svenska fornminnesföreningens tidskrift.
Ett par äldre avhandlingar kunna nämnas: Carl Kr. Norrman, Descriptio
ruinarum Ramundaborg in Ostrogothia (diss. Lund, 1814) och J. Hallenberg,
Berättelse om ett i Motala ström träffat fynd (1818).
Ekonomisk litteratur om Östergötland är främst att söka i Östergötlands
läns hushållningssällskaps handlingar samt samma sällskaps historia, författad av
H. Schött (d. 1, 2, 1913, 14, pris 12:—). Hit hör även K. Beckman,
Östergötlands enskilda bank 1837—1912 (1912). Av G. Nermans stora arbete Göta
kanals historia från äldsta tider till våra dagar (1—3, 1895—97, pris 17:50)
beröra stora delar Östergötland. Av äldre litteratur kan nämnas: Johan Eliæson
Enholm, Enfalliga anmärkningar om Öst-Giötha skäre-boars öfliga fiskesätt i
Östersjön (d. 1, 2, 1753, 54), Tiburts Tiburtius, Anmärkningar vid
hushållningen i Östergötland (1756) och samme författares Tal om Östergöthlands
förmoner och olägenheter (1761), vidare Joh. Otto Hagström, Oekonomiska
anmärkningar om Östergöthland (i Den svenska Mercurius 1757), Erik O.
Rydbecks på vers skrivna Tal om planterings nytta och nödvändighet, i
synnerhet på slätbygden i Östergöthland (1762), Några upplysningar i fråga om sökt
ytterligare låneunderstöd af allmänna medel för sänkning af de inom
Östergötland belägne sjöarna Åsunden, Jernlunden, Öfre och Nedre Rengen samt
Emmern, Nimmern och Striern (1860), [M. Hagelin], Försök till utförligare
beskrifning öfver kronans oskattlagde jord i Östergötland (1822) etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
