Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur om Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Personhistorisk litteratur är Linköpings stifts herdaminne av Joh. Is. Håhl
(1—3, 1846, 47). Ett nytt herdaminne är under utgivande av J. A. Westerlund
och A. Setterdahl. Viktiga personhistoriska arbeten äro Östgötars minne;
biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595—1900 av K. G.
Odén (1902, 767 s., pris 12: 50) och Östgöta nation i Lund 1668—1913;
biografiska och genealogiska anteckningar jämte historik av Ax. Setterdahl (1914,
526 s., pris 15:—). Hit kan även i viss mån räknas C. Falks kulturhistoriskt
intressanta Östgöta i Uppsala studerande nations historia (1885, 137 s., pris 2:—).
I Wiggo Keys förträffliga kulturhistoriska skildring av »Lifgrenadierregementet
under krigsåret 1808—09» (1909, 191+ 31 s., pris 7:—) finnas dithörande
biografiska anteckningar av Reinh. Stenbock. L. Douglas har lämnat en förteckning
över Östgöta höfdingar (i En bok om Östergötland). Ett äldre, numera sällsynt,
arbete över märkligare Norrköpingsbor är Carl Isers Genealogiske och
biografiske anteckningar hörande till Norrköpings stads historia (1806, 88 s.).
Av språklig litteratur kan nämnas en Uppsala-avhandling från 1846:
Östgötha dialekten av Magnus Wilhelm Kalén, en senare av R. Norrby, Ydre
härads gårdsnaran (1905) samt en avhandling i Lund, J. E. Olson,
Östgötalagens ljudlära (1904, 190 s., pris 3:—).
Av naturvetenskaplig litteratur bör ihågkommas N. C. Kindberg, Östgöta
flora (1 uppl. 1861, 4 uppl. 1901, 326 s., pris 3:50). En äldre botanisk avhandling
är Carl Johan Wessén, Synopsis plantarum cotyledonearum in paroecia
Ostrogothiæ Kärna (p. 1—4, diss. Upps. 1838). Einar Lönnberg har i En
bok om Östergötland skrivit en uppsats: Några ord om Östergötlands högre
djurlif i forna tider, och C. W. Lundborg har i Om norra Östergötlands fåglar
(1897, 35 s., pris 0:50) antecknat vilka olika fågelarter han därstädes iakttagit
under åren 1842—97.
Resor: I äldre reseskildringar möter Östergötland ju ofta. Jag erinrar om
C. J. Linnerhjelm, Bref under resor i Sverige, d. 1, 2 (1797—1801), Linnés
resor m. fl. Bland nyare reseböcker märkas: H. G. Clausen, Beskrifning öfver
kanalvägen Stockholm—Göteborg (1906, 49 s. + 11 kart., pris 1:50), [E. G.
Hjort] Vägledare för turister på Kinda kanal av Cervus (1888, 56 s. + 1 karta,
pris 0:75).
Kartor m. m. Bland den stora mängden olika kartor kunna, utom de av
generalstaben utgivna ekonomiska och topografiska kartorna, nämnas: Charta öfver
Östergöthland eller Linköpings höfdingedöme av N. Marelius (1779); Karta
öfver Östergötland utg. av S. G. Hermelin, författad av C. P. Hällström (1810);
Karta öfver Linköpings stift, innefattande Östergötland av Carl Fallk (1839);
Reskarta öfver Östergötland, utgiven av C. Brolan (1869) samt Charta öfver
Östergötlands nordvästra del av M. Wallberg (1805). — För kartor över de
olika städerna redogöres ofta i de respektive beskrivningarna. För kartor över
Norrköping se företalet till Fr. Hertzman, Historisk-statistisk beskrifning öfver
Norrköpings stad. — Utsikter och vyer över olika delar av landskapet finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
