Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knut Kjellberg som riksdagsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reformering av den kommunala rösträtten, byggd i huvudsak på grundval av
allmän och lika rösträtt för såväl män som kvinnor.
Redan av dessa rösträttsmotioner (vilka upprepades även vid 1908 års riksdag)
framgår Knut Kjellbergs intresse för att skaffa även kvinnorna rättvisa. Detta
hans rättfärdighetskrav gentemot kvinnorna tog sig vidare uttryck uti den motion
han vid 1907 års riksdag väckte om sådan grundlagsändring, att till
lärarebefattningar vid statens läroanstalter, till andra beställningar vid inrättningar för
vetenskap, slöjd och skön konst samt till läkarebefattningar måtte kunna utnämnas och
befordras även infödda svenska kvinnor (med tillämpning av grunder, som av
Konungen och riksdagen gemensamt bleve godkända). Denna grundlagsändring
bifölls som bekant och blev sedan år 1909 av riksdagen definitivt antagen.
Vidare må här nämnas, att Kjellberg i ett par motioner sökt åstadkomma
förbättring i löneförmånerna för kvinnliga befattningshavare. Vid 1907 års riksdag
motionerade han sålunda om bättre lönereglering för kvinnliga befattningshavare
vid statens järnvägar än den då av K. Maj:t föreslagna, och följande år, då det
framlades lagförslag om skyldighet för kommun att anställa barnmorska, väckte
han motion om ett minimiarvode å 400 kronor per år i stället för av K. Maj:t
föreslagna 300 kronor. Tyvärr blev denna synnerligen välbefogade motion
avslagen och K. Maj:ts förslag antaget, och någon åtgärd för förbättring i denna
för samhället så viktiga men så lagt avlönade kårs ekonomiska förhållanden har
riksdagen — trots den sedan dess inträdda dyrtiden — alltjämt icke vidtagit
(men föreligger vid innevarande riksdag åter motion i frågan).
Sitt kända intresse för nykterhetssaken ådagalade Knut Kjellberg även i
riksdagen vid flera tillfällen. Sålunda återfinnes hans namn å den motion, som år
1907 väcktes av ett flertal andrakammarledamöter angående anslag till
anordnande av en utbildningskurs i hälsolära och alkohologi för ämneslärare vid
folkskoleseminarierna och de allmänna läroverken. Följande år motionerade han, jämte
Kvarnzelius, om anslag till Internationella byrån i Lausanne för alkoholismens
bekämpande, och vidare väckte han vid 1910 års riksdag motion om utredning
rörande de lämpligaste medlen att motarbeta alkoholmissbruket i vårt land.
Sistnämnda motion blev emellertid avslagen av Första Kammaren — den som så många
andra nykterhetsmotioner.
Att Knut Kjellberg skulle använda även den plattform som riksdagen erbjuder
att uppträda som den andliga frihetens förkämpe ligger i sakens natur. Från
denna hans verksamhet äro trenne motioner att anteckna. Är 1909 väckte han,
jämte Starbäck (som var huvud motionär) motion om avskaffandet av de s. k.
hädelseparagraferna (§§ 1 och 2 i strafflagens 7:e kapitel). Följande år
motionerade han om en skrivelse till K. Maj:t angående Iag om s. k. borgerlig
begravning, så att sådan skulle bli möjlig för medlem av svenska kyrkan, då behörigt
intyg utvisade, att den avlidne i livstiden själv förordnat eller uttalat bestämd
önskan därom (eller i fråga om barn föräldrarna önskade det). Slutligen väckte
Kjellberg vid 1911 års riksdag, den sista han bevistade, sin stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
