Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Den stora folkbildningsuppgiften
- Knut Kjellberg som riksdagsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KNUT KJELLBERG SOM RIKSDAGSMAN.
Vid sidan av sitt stora arbete för allmänbildningens höjande har professor
Knut Kjellberg medhunnit mången annan samhällsgagnande verksamhet.
En sådan, som icke bör glömmas, då vi fira hans 50-årsdag, är den han
utövat såsom ledamot av riksdagen.
Kjellberg invaldes hösten 1905 i riksdagens Andra Kammare, vilken han
tillhörde under två perioder, 1906—1911. De två sista åren beklädde han
ordförandeposten i kammarens andra tillfälliga utskott. I betraktande av den korta tid av
endast 6 år, som Kjellberg var i tillfälle att verka inom riksdagen, är det ett
betydande antal initiativ han såsom riksdagsman tagit uti viktiga frågor. Som
naturligt är, hava dessa till stor del gällt sådana frågor, som röra medicinalväsendet och
sjukvården. I detta hänseende må sålunda erinras om hans motioner rörande
ordnandet av apoteksväsendet efter 1920, då säljbara apoteksprivilegier upphöra,
så att staten kommer i oinskränkt besittning av samtliga apoteksprivilegier i riket,
rörande omorganisationen av medicinalstyrelsen samt rörande omorganisationen av
fältläkarkåren. Dessa motioner, som alla väcktes 1907, hans andra riksdagsår,
blevo samtliga bifallna. Av de med anledning härav tillsatta kommittéerna är
apotekskommittéen ännu i verksamhet, medan omorganisationen av såväl
fältläkarkåren som medicinalstyrelsen efter vederbörliga kommittéutredningar, i vilka
motionären ock deltog, för åtskilliga år sedan blivit genomförd. Som det centrala
uti den genomförda omorganisationen av medicinalstyrelsen kan betecknas det
gamla kollegiala arbetssättets ersättande med byråsystemet och införandet av
särskilda nämnder, sammansatta dels av medlemmar av medicinalstyrelsen och dels
av vetenskapsmän i resp. fack, för avgörande av vissa specialfrågor (rättsmedicinska
och rättspsykiatriska). Att denna reform medfört stora fördelar, kan den
som skriver dessa rader betyga.
I enlighet med sin allmänna demokratiska åskådning tillhörde Kjellberg det
liberala riksdagspartiets radikala flygel, den s. k. Lindhagensgruppen, vilkens
ledare han blev, sedan Lindhagen övergått till socialdemokratien. Jämte övriga
medlemmar i denna grupp motionerade Kjellberg vid 1906 års riksdag om
allmän och lika rösträtt för såväl män som kvinnor vid 21 års ålder. Samma
motion upprepades av gruppen vid 1907 års riksdag, därvid även påyrkades en
begränsning av Första Kammarens maktställning därhän att den endast skulle få
suspensivt veto, så att vad Andra Kammaren beslutade i grundlagsfrågor tre gånger
och i andra ärenden (undantagandes dock sådana, som skola avgöras genom
gemensam votering) två gånger i följd, efter det för varje upprepad gång ett nyval
till hela kammaren mellankommit, skulle bliva riksdagens beslut — en i sanning
välbehövlig reform, som egendomligt nog ingen numera talar om. Vid 1907 års
riksdag frambars också av den radikala grupp Kjellberg tillhörde en motion om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0137.html
