Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckta katalogkort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt 250 firmor och enskilda som sina avnämare. Flera andra amerikanska
bibliotek trycka kort, varav vissa endast för egen räkning, under det att andra
även försälja katalogkort.
Några siffror kunna ge en antydan om den betydande omfattning, som detta
tryckningsarbete vunnit. Ensamt kongressbiblioteket hade år 1914 befordrat till
trycket 650,000 olika boktitlar, och den årliga tillväxten uppgår till 50 à 55,000
titlar. Man har också beräknat, att f. nv. ett ordinärt amerikanskt universitetsbibliotek
kan köpa tryckta kort för mer än 50 % av sitt hela bokbestånd och
ett allmänt bibliotek för nära 90 %
Av de europeiska länderna är det framför allt Tyskland, som använder
tryckta kort. Kungl. biblioteket i Berlin hade från år 1892 tryckt förteckningar
i bokform över sina såväl tyska som utländska nyförvärv, de s. k. Berliner
Titeldrucke. Genom att klippa de särskilda titlarna i sär och klistra upp
remsorna på kataloglappar hade man på ett bekvämt sätt erhållit en form för tryckta
kort. Samtidigt med en förändring av katalogformatet begynte emellertid
biblioteket, vars nuvarande tekniske chef, doktor Schwenke, är synnerligen intresserad
för tryckningsarbetet, år 1909 att genom särtryck ur dessa Titeldrucke framställa
verkliga kort, de s. k. Berliner Zetteldrucke, som även försäljas till andra
bibliotek. Till en början vände man sig blott till de större bibliotek, som hade råd
att abonnera på hela serien av kort, men från år 1912 också till de mindre
biblioteken i och med vidtagandet av den förändring, att även enstaka kort
försäljas. Under arbetsåret 1914—15 trycktes över 22,000 boktitlar på kort.
Även i de flesta andra europeiska länder har frågan om tryckta katalogkort
mer eller mindre ingående diskuterats och på vissa håll lett till praktiska resultat.
I detta sammanhang må omnämnas de kort, som tryckas av biblioteket i Haag,
samt framför allt det omfattande tryckningsarbete, som Institut international de
bibliographie i Bryssel igångsatt i samband med sitt försök att få till stånd en
universalbibliografi över alla tiders och länders litteratur. Tryckningen har
emellertid inskränkt sig till enstaka fack, huvudsakligen vissa av naturvetenskaperna,
främst zoologien, tryckt av Concilium bibliographicum i Zürich, som samverkat
med Bryssel-institutet. Slutligen må omnämnas, att enstaka förlag och lärda
sällskap trycka katalogkort, som medsändas deras publikationer.
Också i de nordiska länderna finnas varma anhängare till en konsekvent
tryckning av kort för samtliga nyutkomna arbeten (t. ex. Blöndal i Haandbog i
Bibliotekskundskab, udg. af Svend Dahl, s. 546 ff.). För Sveriges vidkommande
har emellertid nyligen förre riksbibliotekarien Dahlgren (i Nordisk tidskrift för
bok- och biblioteksväsen 1916, s. 191 ff.) framhållit de stora kostnader, som
vore förbundna med en tryckning av katalogkort i denna omfattning, och
förklarat, att kostnadsfrågan f. nv. måste omöjliggöra varje tanke härpå.
Den tryckning av katalogkort, som f. nv. äger rum i de nordiska länderna,
såväl i Norge (från 1903) som i Danmark (från 1916), är också till sin omfattning
betydligt mera anspråkslös än förebilderna i Amerika och Tyskland. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
