Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckta katalogkort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inskränker sig till att trycka några hundra boktitlar om året, representerande
arbeten, som kunna antagas bli inköpta av ett större antal bibliotek. Man
vänder sig alltså i första hand till de mindre biblioteken, och det är också på båda
ställena statsmyndigheterna för folkbiblioteksfrågor, som ha hand om
redigeringsarbetet, under det att ett enskilt affärsföretag står risken. För övrigt äro
olikheterna ej oväsentliga: i Norge utgöra korten särtryck ur statens katalog för
folk- och skolbibliotek och man tillåter inköp även av enstaka kort, under det
att i Danmark korttryckningen är ett fullt fristående företag och man där endast
säljer hela serien av kort.
*
Den allra främsta fördelen med de tryckta korten gentemot de handskrivna
är deras vida större överskådlighet, läslighet och snygghet.
För de mindre biblioteken, som i regel ej ha tränade katalogisatörer att tillgå,
tillkommer som en ytterligare avsevärd fördel den exaktare och mera
omdömesgilla katalogisering, som man på detta sätt kan vinna. Korten få i dessa
bibliotek dessutom värde som förebilder för bibliotekariens egen katalogisering.
Det är ävenledes uppenbart, att man vinner åtskillig tid genom införandet av
tryckta kort, tid som kommer synnerligen väl till pass på annat håll. Med
tidsvinsten följer också överallt, där man betalar sin arbetskraft efter tid, en
besparing av pengar, som säkerligen mer än väl uppväger skillnaden i inköpskostnad
mellan de tryckta katalogkorten och vanliga kort.
Flera invändningar ha emellertid gjorts mot införandet av tryckta kort.
Först och främst har man förklarat, att dylika kort förutsätta alldeles lika
katalogiseringsregler i alla de bibliotek, som använda dem. Det är ju också
tydligt, att man har största fördel av korten, om reglerna äro absolut identiska,,
och att framför allt principerna för valet av ordningsord måste vara i möjligaste
mån desamma, då ändringar på korten ej i för stor utsträckning få förekomma.
De praktiska olägenheterna av en eller annan detalj avvikelse i katalogiseringspraxis,
särskilt när det gäller återgivandet av titeln eller uppgifterna i
kollationeringen, äro dock möjligen ej fullt så stora, som man ibland föreställer sig: så
har i Lunds universitetsbibliotek utan olägenhet i den alfabetiska katalogen
kunnat inläggas lappar, på vilka klistrats remsor, utklippta ur de tyska, franska och
schweiziska disputationskatalogerna, vilkas regler för katalogiseringen på åtskilliga
punkter skilja sig från våra.
Andra invändningar äro av mera praktisk än principiell innebörd. Så har man
förmenat, dels att de tryckta korten måste bli så avsevärt mycket dyrare än de
handskrivna, att detta måste omöjliggöra deras vidsträcktare användning, dels att det
vore att frukta, att de alltför ofta skulle komma biblioteken till handa först så
sent, att böckerna måst utlånas redan innan biblioteken fått korten.
Exemplen från utlandet visa emellertid, att dessa praktiska frågor kunna få
en tillfredsställande lösning. Även hos oss borde en tryckning i mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
