Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckta katalogkort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt åtskilliga amerikanska kort, under det att kongressbiblioteket i Washington
har ett eget system. Jämte Dewey-numret tryckes också på vissa håll ett
Cutter-nummer[1]. På de amerikanska katalogkorten har dessutom tryckts en
uppgift om de kort, som anses böra utskrivas för en ordbokskatalog vid sidan
av huvudkortet (hänvisningskort av olika slag, titelkort och ämneskort).
På Berliner-korten angivas med spärrning de namn (utgivare, översättare
o. s. v.), från vilka hänvisning bör ske. Däremot lämnas på dessa ej något
klassificeringsförslag. Schwenke har förklarat, att detta, trots de avsevärda
fördelar, som vore därmed förbundna, ej låter sig praktiskt genomföra, framför allt
på grund av saknaden av ett enhetligt klassificeringssystem, då det deweyska
ej anses lämpligt för tyska förhållanden.
Frågan om lämpligheten av att hos oss trycka dylika anvisningar för bibliotekarierna
på korten måste tills vidare lämnas öppen. Med den åtminstone
hittills jämförelsevis ringa användningen av Dewey s system i Sverige kan det
lika litet här som i Tyskland anses motiverat att trycka något förslag till
Dewey-nummer. Den enda klassificering, som f. nv. skulle kunna tänkas, vore den i
Biblioteksbladet och grundkatalogen för folk- och skolbibliotek använda.
Ordnandet av dessa frågor torde bl. a. få bero på de önskemål, som komma att
framställas.
*
Antalet kort pr år skulle möjligen kunna beräknas till 4 à 500.
Pappers- och tryckningskostnaden för varje kort kan enligt infordrade anbud
även med nuvarande höga papperspriser med användande av kartong av en
mellankvalité begränsas till 2 öre för kort, om abonnenternas antal blir minst
100 (eller rättare om de abonnerade exemplarens antal uppgår till minst denna
summa, ty åtskilliga av de större biblioteken behöva givetvis 2 eller flera ex. av
varje kort). För distributionskostnaderna m. m. skulle man säkerligen ej behöva
beräkna mer än 1 öre per kort, alltså tillsamman högst 3 öre för kort, eller
för ett ex. av hela serien högst 12 à 15 kr. mot 4 à 5 kr. för motsvarande
antal otryckta kort. Merkostnaden för år skulle alltså bli blott 8 à 10 kr. —
som man ser en rätt blygsam summa, då man tar i betraktande de avsevärda
fördelar, som vinnas. Om pappersprisen åter bli normala, bör tydligen priset
kunna modifieras i relation härtill. Likaså kunna kostnaderna för varje kort
reduceras, om antalet abonnerade kort ökas över 100.
Kostnaderna bli alltså ej högre än att man bör kunna beräkna, att åtskilliga
av t. ex. våra större stads- och församlingsbibliotek samt skolbibliotek av olika
slag komma att abonnera på ett eller flera exemplar av hela denna serie av
kort, så mycket mera som — såsom nedan skall visas — även korten för de
arbeten, som ej finnas i biblioteket, kunna komma till nytta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
