Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckta katalogkort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anspråkslös utsträckning av några hundra boktitlar om året kunna ekonomiskt bära sig
lika väl som i Norge och Danmark, och det är säkert ej omöjligt att ordna
utsändandet av katalogkorten så, att biblioteken få dem redan kort efter det att
böckerna utkommit.
Av det sagda framgår, att fördelarna med användningen av tryckta katalogkort
äro så stora, att alla skäl synas tala för att även hos oss göra försök med
tryckning i mindre skala, i avvaktan på att eventuellt en gång i framtiden en
konsekvent tryckning av kort i större utsträckning kan komma till stånd.
Det ligger nära till hands att söka nedbringa tryckningskostnaderna för
korten genom att taga särtryck på kort ur en redan befintlig publikation —
liksom flerestädes skett i utlandet —, och redan vid startandet av Biblioteksbladet
tänkte man sig möjligheten att en gång i framtiden taga dylika separat ur denna
tidskrifts litteraturavdelning, så mycket mera som urvalet av de arbeten, som i
första hand borde ifrågakomma, kunde antagas med fördel bli ungefär lika i
båda fallen.
När anbud infordrades från tryckeriet, visade det sig emellertid, att man ej
kunde vinna någon ekonomisk besparing genom en dylik kombination utan att
en fullt fristående korttryckning skulle kunna verkställas till ungefär samma pris.
Under sådana omständigheter tala tydligen alla skäl för att göra korttryckningen
till ett alldeles självständigt företag, så att man står fullständigt obunden såväl
med avseende på valet av stilar som redigeringen av korten.
Självklart är, att formatet bör vara det internationella om 7,5 X 12,5 cm.
Kartongen bör ej vara för tunn, och korten böra vara stansade.
De uppgifter, som synas böra införas på korten, äro följande:
Överst på särskild rad tryckes med fetstil författarens namn (resp. anonymt
ordningsord), med utfyllande av förkortade namnformer och initialer.
Därefter i en följd bokens titel, delbeteckning, upplaga, förlagsort (eventuellt
även förläggarenamnet i förkortad form), tryckår, format, sidtal, uppgift om
illustrationer o. d. samt seriebeteckning (men ej pris), och slutligen, om det
skulle befinnas praktiskt, längst till höger ett löpande nummer att användas vid
kortrekvisitioner.
Därpå följer på särskild rad, tryckt med petitstil, beträffande arbeten i flera
delar en uppräkning av deltitlarna, samt beträffande essaysamlingar o. d. en
förteckning på de särskilda i samlingen ingående uppsatserna. Det torde däremot
ej vara motiverat att — som på vissa håll gjorts — på korten upptaga någon
not, angivande arbetets innehåll, någon längre eller kortare recension e. d.
På sina håll har man till de egentliga kataloguppgifterna även fogat vissa
anvisningar till tjänst för bibliotekarierna i de mindre biblioteken. Så tryckes
flerstädes ett klassificeringsförslag, angivande den plats i något allmännare
använt system, där arbetet ansetts böra placeras. I Norge och Danmark är det
Deweys system, som härvidlag användes (i det senare landet visserligen med
avsevärda nationella modifikationer). Samma är förhållandet på Bryssel-institutets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
