Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckta katalogkort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och på det fjärde från översättaren-bearbetaren, Furstenberg (fig. 3), båda de
sistnämnda för den alfabetiska katalogen.
För en ordbokskatalog erfordras i detta fall likaledes 4 kort: ett huvudkort
(fig. 1) och två dylika hänvisningskort (fig. 2 o. 3) samt slutligen ett ämneskort,
under ämnesordet »Barnavård» (fig. 4). Antalet kort för varje arbete kan
givetvis växla rätt betydligt. I regel är emellertid för ett bibliotek med alfabetisk
och systematisk katalog två kort nog, för bibliotek med ordbokskatalog
exempelvis 2 för skönlitteratur och minst 3 för facklitteratur. För de bibliotek, som
ha särskild hyllista, tillkommer ett exemplar för denna.
Det är ju tydligt, att flertalet av de bibliotek, som abonnera på hela kortserien,
måste få ett större eller mindre antal kort, som de ej ha användning
för i de vanliga katalogerna, därför att de ej äga vederbörande arbeten. Dessa
kunna emellertid på olika sätt komma till nytta. Ordnade i en särskild serie,
utgörande en förteckning över viktigare nyutkomna arbeten, som ej finnas i
biblioteket, bilda de ett värdefullt bibliografiskt hjälpmedel. Man kan också,
om man så vill, inskränka sig till att i en katalog sammanföra korten för
arbeten, som det skulle vara önskvärt att biblioteket inköpte, en katalog, som
kommer till användning vid uppgörandet av senare inköpslistor.
*
Avsikten med de konturer till ett förslag angående tryckning av katalogkort,
som här framlagts, har ej varit att omedelbart söka få till stånd en tryckning. Ett
företag av denna art kan tydligen ej sättas i gång utan grundliga förberedelser,
och det förutsätter en ej obetydlig anslutning från bibliotekens sida. Det vore
därför synnerligen önskvärt att så många intresserade som möjligt ville inom
den närmaste tiden meddela, om deras bibliotek skulle vara villiga att abonnera
på eller i större utsträckning inköpa tryckta kort (helst med angivande av det
antal ex., som skulle behövas av varje kort) samt eventuella önskemål med
avseende på kortens utstyrsel, kataloguppgifternas redigering och lämpligaste
formerna för försäljningen. Biblioteksbladet inför också med nöje inlägg, som
belysa frågan från nya synpunkter. Knut Tynell.
Ang. de tryckta katalogkorten i Förenta staterna se Library journal (åtskilliga uppsatser i
olika årgångar, framför allt 1911, s. 543 ff., 632 f.), Public libraries 1904, s. 318 ff. (historik),
ang. kongressbibliotekets tryckningsarbete dessutom Handbook of card distribution, 3 ed., 1914
(Library of congress. Card section), Charles Harrie Hastings, L. C. printed cards, 2 ed., 1914
(Library of congress) och den av bibliotekets avdelning för tryckta katalogkort utgivna
Bulletin samt Zentralblatt für Bibliothekswesen 1904, s. 42 ff.; ang. Berliner Zetteldrucke se
Zentralblatt für Bibliothekswesen flerstädes (t. ex. 1905, s. 1 ff., 136 ff, 406 ff, 1909, s. 1 ff.,
1911, s. 485 f., flertalet bidrag av Schwenke); ang. Bryssel-institutets kort Manuel abrégé du
repertoire bibliographique universel, 1905 (Institut international de bibliographie, publ. 65), s.
55 f., 134 ff; ang. de norska korten bl. a. For Folkeoplysning 1916, s. 99 f., ang. de danska
Bogsamlingsbladet 1916, s. 209 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
