Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Bengt Skyttes planerade universal-universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom residenten Hermann Wolfradt,[1] dels även själv skadade sin sak genom sina
anspråk på endera av de föreslagna direktorsposterna, på godsförläningar och
andra förmåner. Slutet blev att saken ställdes på framtiden såtillvida, som man
beslöt att före vidare mått och steg konstatera, vilket resultat en hänvändelse till
den lärda världen skulle medföra. Denna inbjudan erhöll formen av ett
kurfurstligt patent, dagtecknat den 12 april 1667, ett dokument, som icke utan fog
betecknats som ett av de intressantaste aktstyckena i 1600-talets odlingshistoria.
Fredrik Wilhelm gör häri för all kristenheten veterligt sitt uppsåt att grunda ett
»universitet för folken, vetenskaperna och konsterna». I anslutning till de tankar,
Skytte framlagt[2] och vi delvis här ovan redan skisserat, riktas alltså en
uppmaning till alla Musernas vänner, alla idkare av vetenskap och konst, till en och var
som till äventyrs suckar under religionstvång eller förtryck, till dem som utan
ärerörig orsak drivits i landsflykt, ävensom till övriga rättskaffens män av vad nationalitet,
yrke och trosbekännelse de så vara månde, att uppsöka denna institution, där de
skola finna huld och skydd, politisk och religiös frihet och kunna påräkna en
frikostig beskyddare och ett förfinat och njutningsrikt umgänge med de ädlaste
och visaste andar. I 17 punkter utvecklas närmare naturen och organisationen
hos denna stiftelse, som är ämnad till »ett Musernas säte, ett vetenskapens
tempel, en konstens verkstad, en dygdernas samlingsplats, ett hov för den höga,
världsbehärskande Visheten». Kurfursten förbinder sig att upplåta en ort, genom
sitt läge och sin naturskönhet lämpad för ändamålet — Tangermünde vid Elbe
var i första hand påtänkt —, att ställa nödiga byggnader till förfogande och på
allt sätt underlätta samhällets framväxt. Män av mera sällspord kapacitet äga
att räkna på fri bostad och underhåll, varjämte arvode av statsmedel skall utgå
till den, som håller dagliga föreläsningar, lämpade ej för ungdomens
undervisning, utan för lärde män. Ytterst liberala villkor i fråga om skattefrihet för
vissa kategorier, befrielse från inkvarteringar och genommarsch av trupper
utlovas, och för tryggande av samhällets fulla ostördhet skall absolut neutralitet
utverkas av grannfurstarna. Stiftelsen erhåller egen jurisdiktion i full
utsträckning med appellationsrätt till kurfursten. Ytterligare privilegier ställas i utsikt,
men göras beroende av blivande framställningar från de väntade alumnerna.
Fri religionsutövning tillkommer alla bekännare av den kristna läran: kalvinister,
arminianer, luteraner, romerska och grekiska katoliker. Men även framstående
män av andra trosbekännelser som judar och araber (muhammedaner) skola efter
speciell framställning kunna erhålla tillträde till lärdomssätet mot förbindelse att
undvika all propaganda och att föra en otadlig vandel. Betecknande nog för
överläggningarnas framskridna stadium är den omständigheten, att det
kurfurstliga patentet avslutas med en beskrivning på institutionens sigill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
