Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Bengt Skyttes planerade universal-universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I korthet resumerade gingo dessa närmast ut på följande. Kurfursten skulle
någonstädes i sitt land utse en för ändamålet lämpad ort, förse den med nödiga
byggnader och upplåta den för den blivande stiftelsen. Tidens mest frejdade
lärde och konstnärer av skilda nationer skulle strömma samman till detta
moderna Athen, för att här i hägn av utomordentliga privilegier kunna ostört ägna sig
åt vetenskaplig forskning och konstnärlig verksamhet till mänsklighetens fromma
och framsteg. Vilka fördelar en slik institution, vida överlägsen universiteten av
den äldre typen, skulle erbjuda landet och dess ungdom, låg ju i öppen dag.
Den borde en gång kunna bliva »vad Egypten varit för Orienten, Delphi för
Grekland och Salomos tempel för judarna». Sin höge stiftare och välgörare
skulle den skänka evig berömmelse. Och genom att plats därinom även
inrymdes åt köpenskap och hantverk av högre valör, skulle den tillföra landet
ofantliga rikedomar. För Skyttes djärva fantasi antog den blivande skapelsen alltmer
storslagna dimensioner. Denna Sophopolis, lärdomens stad, skulle innesluta
palats för stiftaren och hans has, vilka icke borde stå kurfurstens övriga slott
efter, hospits för furstliga eller eljest förnämliga gäster liksom för vanliga
besökare, salar för sammankomster, för undervisning m. m., bostäder för
ämbetsmän och enskilda, vidare naturligtvis bibliotek och tryckeri, ett kemiskt
laboratorium — Skytte ägde tydliga böjelser för alkemien —, institutioner för skilda
vetenskapliga fack, zoologiska och botaniska trädgårdar, museer o. s. v. Till
det »nya samhällets» försköning och dess bebyggares hugnad skulle anläggas
planteringar och alléer, dammar och springbrunnar, broar och portiker, varjämte
marmorstatyer och andra minnesvårdar över stiftare, beskyddare, välgörare och
framstående vetenskapsmän skulle vittna om framfarna tiders bedrifter och sporra
unga släkten. Den högsta ledningen av institutionen skulle anförtros en generaldirektor,
som med förnäm börd borde förena litterära intressen (»persona illustris
et literata»); vid hans sida skulle ställas en lärd som vice-direktor. Till deras
förfogande skulle för administrativa o. a. ändamål stå en hel stab funktionärer
med de mest skilda uppgifter, från sekreterarens, general-skattmästarens och
bibliotekariens till kockens, ölbryggarens och vedhuggarens.
Självfallet behövde dessa vittsvävande planer underställas granskning och
bearbetning av en person av mera nykter och praktisk läggning än Skytte. Detta
uppdrag lämnade Fredrik Wilhelm åt geheimerådet Georg Otto von Bonin, som dock
tydligen endast motvilligt tog itu med dessa efter hans eget uttryck »osmälta och
à la volée utkastade» projekt, vilkas förverkligande han klart insåg skulle stöta på
hart när oövervinneliga svårigheter, främst av finansiell art, men även av politisk
natur. Ingående rådplägningar ägde nu emellertid rum mellan von Bonin och
Skytte. Själv synes Fredrik Wilhelm ha slitits mellan den sangviniske entusiastens
lockande skönmålningar och de tungt vägande betänkligheter, som von Bonin
framställde och som ej kunde undgå att påverka kurfurstens utpräglade sinne för
realiteter. Härtill kom att Skytte dels kraftigt motarbetades från svenskt håll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
