Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sveriges allmänna biblioteksförening kallas härmed till sitt Tredje årsmöte den 20—21 augusti 1917 i Stockholm
- Förhållandet mellan skolornas boksamlingar och de allmänna bibliotekens ungdomsavdelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRHÅLLANDET MELLAN SKOLORNAS BOKSAMLINGAR
OCH DE ALLMÄNNA BIBLIOTEKENS UNGDOMSAVDELNINGAR.
(Diskussion vid S. A. B:s andra årsmöte.)
Föredrag av första inledaren, fröken Alvida Sandberg.
Förste bibliotekskonsulenten har välvilligt lämnat mig den upplysningen, att
något förhållande i betydelsen av direkt samverkan ingenstädes äger rum
mellan skolbiblioteken och de allmänna bibliotekens ungdomsavdelningar i
vårt land. Man kunde av den omständigheten lätt frestas att tro, att de båda
bildningsmedlen skolan och biblioteket hos oss betraktas som fullt fristående
institutioner utan samband sins emellan. Men nu är det ju allmänt bekant, att
redan de utskott, som förberedde 1842 års folkskolestadga, omtala biblioteket
som »ett nödvändigt supplement till folkskolan», och flera av den svenska
folkbildningens målsmän ha ivrat för inrättandet av bibliotek såsom en nödvändig
fortsättning av folkskolans arbete, dock så att boksamlingen skulle få användas
även av skolbarn.
Tanken på en mer eller mindre intim samverkan mellan barndomsskolan
och det allmänna biblioteket i den meningen, att det senare skulle taga ledningen
också av skolornas biblioteksverksamhet och med alla till buds stående medel
tjäna undervisningen — den tanken har kommit till oss utifrån, särskilt från
Amerika. På mången verkar den troligen ännu främmande och som om den
vore omöjlig att realisera under våra nuvarande biblioteksförhållanden. Hos oss
torde den uppfattningen i stället vara allmän, både hos bibliotekarier och lärare,
att det är skolans sak.att sörja för barnens behov av läsning, och att det
allmänna biblioteket skall taga vid, först när ungdomen har skoltiden bakom sig.
Men även ett så begränsat förhållande förutsätter en förbindelse dem emellan,
eftersom ingen gärna kan fortsätta en annans arbete, utan att han gör sig besvär
att taga reda på, efter vilken plan detta förut bedrivits, och hur långt verket
fortskridit. Jag har mig inte bekant, hur pass grundligt det allmänna bibliotekets
lokala styrelse satt sig in i skolans arbetsplan, och om man vid bokinköpen till
sina ungdomsavdelningar först tagit kännedom om böckerna i skolbiblioteket,
och vilka av dem det stora flertalet av barnen redan läst, om det i avgångsklasserna
finns några gossar eller flickor med utpräglade studieanlag i en eller
annan riktning, och som därför böra särskilt uppmärksammas och handledas vid
boklånen från det allmänna biblioteket
I landskommunerna, där troligen i de flesta fall skolbibliotekarien även
förestår biblioteket för de vuxna, är det väl sannolikt, att han inte låter den ena
handen vara i okunnighet om, vad den andra gör, och att någon skarp gräns,
praktiskt taget, inte är dragen mellan de båda boksamlingarna. Den fråga, som
här skall behandlas, tycks därför närmast gälla städer och större samhällen, där
ofta skolbiblioteket och det allmänna biblioteket lyda under skilda styrelser och
ha olika arbetskrafter. Om bibliotekens ungdomsavdelningar skötas, utan att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0172.html
