Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behovet av ett kommunalt centralbibliotek i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det dock inriktas och systematiseras enligt en förnuftig och planmässig ordning
för att åstadkomma ett tillfredsställande resultat utan alltför mycket kraftförslösning.
Även inom den gren av de sociala strävandena, som vi benämna det fria och
frivilliga folkbildningsarbetet, erfara vi ofta behovet av bättre organisation med
intimare samband mellan centrum och periferi och över huvud taget mellan alla
goda, men ännu tyvärr splittrade krafter, allt i syfte att med samma kraftmått
kunna vinna ett betydligt större och rikare resultat.
Vad beträffar den statsunderstödda folkbiblioteksrörelsen, har den ju lyckligen
åkt in på nya spår, sedan riksdagen 1912 fattade det för hithörande ärenden så
viktiga beslutet om större anslag och nya bestämmelser. En sakkunnig och
intresserad ledning samt en god organisation äro också att räkna till de senare
årens högst fördelaktiga vinster på detta arbetsfält, i den mån det omfattar de
folk- och skolbibliotek här och var i riket, vilka för innevarande år till ett antal
av 1,376 åtnjuta statsbidrag.
Men i Sveriges huvudstad konstaterar man med häpnad och bedrövelse bristen
på enhetlig ledning och på organisation inom de nitton folkbibliotek, som
understödjas genom allmänna medel. Till betäckandet av kostnaderna för dessa
folkbiblioteks verksamhet bidraga Stockholms skattdragande medborgare under
innevarande år med omkring 114,000 kronor, av vilket belopp 50,000 kronor äro
beviljade av stadsfullmäktige och sammanlagt 64,000 kronor av de särskilda
kyrkoförsamlingarna.
Om vi undantaga Folkbildningsförbundets fyra bibliotek med deras gemensamma
centralboksamling, så sakna de övriga femton varje samband sins emellan.
Ingen gemensamhet förefinnes vare sig i fråga om inköp och kataloger eller
expeditionstider och lånevillkor. Även anslagssummorna variera starkt — från 15,000
till 500 kronor för år. Sammanlagda antalet hemlån torde för år 1916 ha
uppgått till omkring 450,000 med naturligtvis högst växlande siffror från de olika
biblioteken.
Bristen på samorganisation gör sig starkt kännbar. En verkligt intresserad
person får gång på gång vid besök på olika bibliotek till svar, att den eller den
boken ej finns att tillgå, men — vad värre är — han kan icke få upplysning,
var den finnes. Det ena biblioteket lånar icke ut böcker genom det andra, de
ha över huvud taget icke reda på varandras bokbestånd.
Folkbibliotekssaken i Stockholm erbjuder för närvarande ett höggradigt
missbruk med arbetskrafter och med materiella tillgångar. Ty även i ett enskilt
bibliotek måste, om ägaren skall kunna ha full nytta av det, finnas ordning och
system. Vilken tid skulle icke behöva offras för att även i en mycket liten
boksamling taga reda på en volym, därest samtliga verk voro sönderskurna och alla
de olika bladen blandade om varandra. Med den desorganisation, som präglar
folkbiblioteksverksamheten inom huvudstaden, är det meningslöst tidsödande för en
bokintresserad att taga reda på huruvida och varest den eller den boken finnes.
Redan med nuvarande förhållanden skulle mycket kunna vinnas genom en
gemensam centralförvaltning av huvudstadens 19 folkbibliotek — men man kan
vara fullt övertygad om, att de särskilda församlingarna icke skola vilja offra eller
ens inskränka sina respektive biblioteks självständighet.
Den enda utvägen att ordna denna fråga på ett sätt, som värdigt motsvarar
landets huvudstad och som uppfyller nutida krav på de bildningsmedel, som
biblioteken erbjuda, är upprättandet i Stockholm av ett kommunalt folkbibliotek,
naturligtvis med filialer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>