Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behovet av ett kommunalt centralbibliotek i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bygga, påbörjat eller redan färdigbyggt moderna bibliotek, avsedda för alla
samhällsklasser och för alla åldrar. I Sverige är föga åtgjort i den vägen, och
särskilt gäller detta om Stockholm.
Då vi ofta med stolthet tala om vårt folkskoleväsende, så är det så mycket
underligare att konstatera bristen på förståelse för folkbibliotek. Folkskolorna
meddela ju sina elever dels kunskaper, dels färdigheter. Det senare är
naturligtvis det viktigaste, ty därmed avses ju att giva de unga möjlighet att ute i
livet reda sig på egen hand. Långt sedan barnen slutat folkskolan, gör man
emellertid här och var bland ungdomen den upptäckten att en betänklig procent,
exempelvis i värnpliktsåldern, varken kunna läsa eller skriva. Man frågar sig,
hur detta är möjligt. Stava kunna de visserligen, men använda en bok för att
skaffa sig kunskaper eller förströelse eller uppbyggelse kunna de ej. Detta är ej
folkskolans fel, utan felet är att sedan barnen vid 12 à 13 års ålder slutat
skolan, ha de ej haft anledning eller tillfälle att syssla med böcker. Naturligtvis gör
tidningspressen mycket för att bibehålla läsfärdigheten, men denna lektyr har
samtidigt den avigsidan, att människor, sedan de börjat läsa tidningar, ofta ej
orka att läsa böcker. Tidningarna äro med sitt växlande innehåll och med sina
hundratals rubriker andligen aptitretande, under det att boken tvingar tanken att
följa sida efter sida oftast utan omväxling vare sig i rubriker eller i innehållet.
Därför saknas ofta verklig läskonst, konsten att fördjupa sig i en bok till
kunskapsförvärv eller till förströelse; boken har ej blivit en vän för barnen utan
snarare tvärtom bl. a. därför att de i skolan ha fått den uppfattningen, att varje
bok är en läxbok och således något som man skall lara sig utantill. Man måste
lära de unga att begagna böckerna och att i dem se högst värdefulla kamrater
och hjälpande vänner såväl när det gäller upplysningar och kunskaper, som när
det gäller fyllandet av de ensamma och lediga stunderna med innehåll, med ljus
och glädje och trevnad. I en stor stad händer det naturligtvis mindre ofta, att
ungdomen förlorar den i skolan förvärvade, bokliga läskonsten, men kvar står
det faktum, att vi — i beundran för vårt folkskoleväsen — glömma, att
ofantligt mycket av skolarbetets värdefulla resultat efter några år går till spillo,
därför att vi så litet sörjt för ungdomens fortsatta utbildning på egen hand. Bland
anordningar avsedda att tillgodose denna torde det slag av kulturinstitutioner,
som benämnas folkbibliotek, vara bland de mest betydelsefulla.
Jag refererade nyss ett yttrande från stadsfullmäktige av innehåll, att allting
vore väl beställt i fråga om huvudstadens biblioteksinstitutioner. En annan av
stadens kyrkoherdar, hovpredikanten Hallberg, skrev däremot i en tidning något
år senare på förfrågan om det första han skulle göra, därest han bleve
stadsfullmäktige, att det han allra först ville verka för vore ett centralt folkbibliotek,
och att det vore en skandal att ej ett dylikt redan funnes. I detta senare
uttalande instämma vi nog alla av fullaste hjärta.
I ett kommunalt biblioteks bokförråd skulle vi finna allt som man rimligtvis
kan begära i ett »folkbibliotek». Detta namn betecknar ingalunda — vad en och
annan tycks tro — något, som egentligen avser de bredare samhällslagren, utan
det betecknar en institution, som — till skillnad från fackbiblioteken — vill
tillgodose allmäntmänskliga kunskaps- och bildningsbehov. Fackbiblioteken äro ju
däremot i första rummet avsedda för vetenskapliga studier och djupare
forskning, under det att folkbiblioteken stå öppna för varje bildningssökande och
därför böra innehålla däremot svarande litteratur. Den, som vill gå mera på djupet
i sina studier, kan här i Stockholm hänvisas till de vetenskapliga biblioteken,
framför allt Kungl. biblioteket, men annars skall han i det centrala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
