Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behovet av ett kommunalt centralbibliotek i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befintliga, till antalet icke obetydliga grupp av biblioteksinstitutioner, som med ett
gemensamt namn kailas för folkbibliotek[1]; å andra sidan hade man att taga
behörig hänsyn till Kungl. biblioteket och dess betydelse för samhället.
En fördel med den nuvarande folkbiblioteksorganisationen i Stockholm
ligger onekligen däri, att bibliotekslokalernas antal är ganska avsevärt. Den som
vill låna en bok behöver ej begiva sig alltför lång väg från sitt hem för att finna
något av dessa bibliotek. Men å andra sidan har decentralisationen fört med
sig en stark splittring icke blott i fråga om arbetskrafterna, utan även och i
främsta rummet i fråga om de ekonomiska resurserna. Intet av de nuvarande
folkbiblioteken har möjlighet att höja sig upp till att fylla platsen såsom ett
allmänt medborgerligt bibliotek. De voro vid sin uppkomst i främsta rummet
avsedda för den kroppsarbetande samhällsklassen eller för de bredare lagren
över huvud; och ehuru det icke kan bestridas att de — framför allt under
senare år med det allt kraftigare växande intresset för biblioteksrörelsen i vårt
land — livligt bemödat sig att lägga sin verksamhet på en mera bred
samhällelig basis, äro de likväl alltjämt på grund av sina starkt begränsade resurser
hänvisade till att tillgodose mera elementära studieintressen och studiebehov.
Man får emellertid ej övergå till en sådan uppfattning att ett centralbibliotek
skulle helt och hållet ersätta de nuvarande, i olika stadsdelar kringspridda
folkbiblioteken. Ett väl organiserat kommunalt biblioteksväsen i ett större samhälle bör
bestå av ett huvudbibliotek med ett antal filialbibliotek under sig. Det ena momentet
är härvid lika viktigt som det andra. Eller med andra ord: om Stockholm
erhåller ett riktigt inrättat centralbibliotek — om vars utrustning skall nedan
strax talas — så följer ej därav att de nuvarande folkbiblioteken böra upphöra
med sin verksamhet. En utgallring måste visserligen ifrågakomma på så sätt
att endast de bästa, de mest välförsedda beredas tillfälle att fortsätta — men
under en ny form, så att säga: såsom komplement till centralbiblioteket och
med livlig växelverkan med detta.
Ett kommunalt centralbibliotek i Stockholm är avsett att bliva en bildningsanstalt
icke blott för de breda lagren, utan även för den bildade medelklassen
över huvud, d. v. s. ämbets- och tjänstemän av olika slag, lärare och
lärarinnor, köpmän och industriidkare, tidningsmän, studerande m. fl. Denna
institution skall ingå i det allmänna medvetandet såsom en gemensam tillhörighet för
samhällets alla lager, den skall vara allas egendom, alla skola kunna hämta
något gott från den. Man vill skapa ett bibliotek av den bekanta anglo-amerikanska
typen, ett public library, som upptager folkbibliotekens uppgift att
tillhandahålla förströelselitteratur och populärvetenskaplig facklitteratur, men som
därjämte tillgodoser behovet av litteratur av högre vetenskapligt värde framför
allt inom sådana kunskapsgrenar, som stå det dagliga livets krav i samhället
nära.
Svensk litteratur, såväl skönlitteratur som annan, vilken är uttryck för vårt
nuvarande samhälles vetenskapliga eller praktiska arbete, och som skänker
upplysning om nya rön och upptäckter, som samlar sinnena mot gemensamma mål
i etiska och sociala angelägenheter, — all denna svenska litteratur bör det
kommunala centralbiblioteket i största möjliga utsträckning förvärva. Av främmande
länders litteratur böra skönlitterära verk av klassisk betydelse eller av i övrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
