Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Biblioteksreklam.» (Diskussion vid S. A. B:s tredje årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verksamhet i denna riktning, dels också helt självklart, på ställen där bibliotek saknas
eller biblioteksförhållandena äro dåliga, till den agitation, som avser att väcka
längtan efter goda bibliotek.
Att de vetenskapliga biblioteken icke ha mycket med denna sak att skaffa,
behöver jag väl inte särskilt påpeka. De vända sig till människor, vilkas yrke
är bokstudier, och att dessa människor skulle sväva i okunnighet om sitt
viktigaste laboratorium, kan ju anses uteslutet. En särskild ställning inta dock de
studenter, vilka vid universiteten avlägga endast lägre examina, men som sedan
i alla fall i stor utsträckning bli ledande i landets bildningsvärld. Att dessa
ofta avsluta sina studier utan att nånsin ha satt sin fot inom bibliotekets dörrar
är ett sorgligt, men obestridligt faktum. Dock kan det ju sägas, att detta icke
är universitetsbibliotekens fel utan studieplanernas, som möjliggöra ett sådant
missförhållande, och att biblioteken med sitt knappa utrymme och sin otillräckliga
personal inte ha något som helst intresse att locka dit flera studenter. Men när,
som nu t. ex. i Uppsala genom den nya läsesalens öppnande, utrymme beretts,
skulle det enligt min mening vara mycket önskvärt att genom något samarbete
mellan biblioteket och universitetets lärare varje student på något tidigt stadium
av sina studier underrättades, helst genom besök under sakkunnig ledning, om
vad han kan finna i biblioteket.
Mina exempel på biblioteksreklam kommer jag huvudsakligen att hämta från
Amerika, helt enkelt därför att man där, med sitt högt utvecklade folkbibliotekssystem,
kommit längre även i detta avseende än på andra håll. Själva äro de
visserligen långt ifrån tillfredsställda med vad som hittills gjorts — man kan
inte säga att det är förrän på de allra sista åren, som man heller därute
verkligen vaknat till full insikt om bibliotekens skyldigheter i denna riktning — men
när man i alla fall där hunnit så pass långt, att American Library Association
(den amerikanska biblioteksföreningen) sedan ett par år tillbaka har en kommitté
för detta speciella ändamål, vilkens första fordran är tillsättandet av en särskilt
avlönad person med hela sin verksamhet förlagd till detta område, och när man
i ett av de sista numren av Library journal finner redogörelsen för en kongress,
bestående av biblioteksrepresentanter och annonsexperter, där förhandlingarna
uteslutande rört sig om biblioteksreklam — då kan man ju i alla fall lugnt erkänna,
att om vi överhuvudtaget vilja lara oss något på detta område, så är det bäst
att vända sig dit. Jag behöver ju inte här påpeka, att vi inte alltid kunna ta
de amerikanska idéerna utan vidare. De ha anpassats efter amerikanskt folklynne,
efter ett samhällsliv, som är mera hetsigt i takten och mera skramlande än vårt,
där det får användas en kraftigare och gällare röst för att göra sig hörd. Men
trots de modifikationer, som givetvis bli nödvändiga, ha vi säkerligen många idéer
att hämta därifrån.
Innan jag går in på några detaljer, ville jag som det stora centrala faktum
framhålla, att ingen reklam i världen kan uppväga det förhållandet, att det man
bjuder är gott. Goda bibliotek med allt vad däri innefattas: goda böcker,
passande för den publik de avse samt lättåtkomliga och snyggt hållna, snabbt
förvärv av nya böcker, tilltalande lokaler på lätt tillgängliga platser, långa
öppningstider, så liberala regler som möjligt, tillmötesgående och kunnig personal — det
är nerven i all biblioteksreklam. Varje belåten bibliotekskund blir en agent för
biblioteket och den kännedom därom, som på det sättet sprids, är ovärderlig. I
synnerhet gäller detta smärre samhällen, som hastigt kunna genomsyras. I dessa
blir överhuvudtaget hela problemet om bibliotekets annonsering mycket förenklat.
Utom att som sagt den rent automatiska annonseringen från man till man där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
