- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Andra årgången. 1917 /
244

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Biblioteksreklam.» (Diskussion vid S. A. B:s tredje årsmöte.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spelar en långt mer betydande roll än på platser med större befolkning, så kan
ju en bibliotekarie personligen där verka på ett långt effektivare sätt. Han kan
på den säkraste av alla vägar — samtalets — påverka en mycket stor procent
av den publik han vill nå. Det är när befolkningens storlek omöjliggör detta,
som andra medel måste tillgripas, av vilka jag nu vill redogöra för några av de
viktigaste.[1]

Främst i betydelse står då pressen, vilkens makt knappast kan överskattas.
Här i Sverige ha ju tidningarna hittills icke i någon överväldigande grad tagits
i anspråk för bibliotekens räkning, men all sannolikhet talar för, att de komma
att visa sig minst lika tillmötesgående som de amerikanska. Ett sådant
tillmötesgående är nödvändigt, då bibliotekens ekonomi är sådan, att det är på
textutrymmet de måste komma med sina anspråk. Visserligen kan det ju tänkas, att
några större bibliotek skulle se sig i stånd att avsätta en del pengar för
annonsering i tidningar och tidskrifter, men för att nå någon verklig effektivitet på den
vägen fordras i allmänhet summor, om vilka det ej kan bli tal för ett bibliotek.
Men skadan är ju ej så stor, då man som sagt nog i allmänhet kan räkna på
utrymme i texten. Hur kan man då lämpligen tänka sig, att ett bibliotek bör
disponera detta utrymme? Först vore det väl mycket önskvärt, att tidningarna
på sina minneslistor upptoge bibliotekens öppningstider — varje dag är väl för
mycket begärt, men t. ex. en gång i veckan på bestämd dag. Där det är
inkrånglade biblioteksförhållanden, som t. ex. i Stockholm, får man naturligtvis se
till, att materialet lämnas samlat, t. ex. genom någon notisbyrå, så att
sammanställandet inte vållar tidningen något extra besvär. I någon utsträckning har
bibliotekens uppförande på dessa minneslistor för övrigt redan försökts — Aftonbladet
t. ex. har en särskild minneslista för Stockholms museer, bibliotek m. m., men där
upptages icke mer än ett av församlingsbiblioteken och intet av Folkbildningsförbundets
bibliotek. Till det, som regelbundet borde offentliggöras om ett
bibliotek, hör också dess accession, antingen fullständigt eller i urval. Naturligtvis
kan detta inte så bra ske i de stora tidningarna med mycket större läsekrets än
bibliotekets verkningsområde; där kan man knappast ifrågasätta att ta i anspråk
ett så pass stort utrymme för något som bära intresserar t. ex. en församlings
medlemmar, som ibland skulle bli fallet här i Stockholm — när vi en gång få
ett centralbibliotek kan det ju bli en annan sak. Men i mindre lokaltidningar
är det säkerligen nästan alltid möjligt. Där skulle man till och med ofta kunna
tänka sig att få plats för annoterade listor. I synnerhet när det gäller den
nyutkommande litteraturen, som en liten tidning ju endast i ringa mån kan följa med,
borde dessa små recensioner på ett par rader från biblioteket vara ganska
välkomna. Icke endast sitt nyförvärv kan biblioteket anmäla på detta sätt. Det
vore också synnerligen lämpligt, att biblioteket, när någon fråga av allmänt eller
lokalt intresse dyker upp, meddelade en lista på sina böcker i detta ämne,
likaledes helst med några upplysande rader om varje arbete. Av dessa i tidningar
publicerade förteckningar har man också den nyttan, att man kan få låna satsen
och från den göra avtryck för en ringa penning. Hela sättningskostnaden blir
man därigenom befriad ifrån. I Amerika händer det till och med ibland, att
tryckningen av listorna sker på tidningens bekostnad, mot det att detta faktum
omförmäles på listan, kanske tillsammans med en upplysning att liknande listor
även för framtiden komma att offentliggöras i samma tidning. Vidare böra alla


[1] Flera av dessa metoder ha säkerligen redan försökts på en hel del håll här i Sverige,
och det vore mycket önskvärt om till Biblioteksbladet meddelande härom insändes till
upplysning och eventuell diskussion.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free