Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Biblioteksreklam.» (Diskussion vid S. A. B:s tredje årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nyheter om bibliotekets utvidgningar, större gåvor, utlåningssiffror o. s. v. i
notisform meddelas, helst på ett sätt, som inte bära omförmäler torra fakta, utan
verkligen väcker intresse. Mycket lämpligt vore det också, om materialet inte
inskränktes till det lokala biblioteket, utan om då och då nyheter av allmänt
intresse från den övriga biblioteksvärlden meddelades, t. ex. framsteg och
uppoffringar gjorda för biblioteket på platser av ungefär samma storlek och
karaktär som den egna. Dessa nyheter, som ju ofta kunna vara svårtillgängliga för
den enskilde bibliotekarien, kunde man ju tänka tillhandahållas från någon
central. Denna skulle inte blott förmedla nyheter utan även artiklar av allmänt
biblioteksintresse, argumentering för upprättande av bibliotek etc. Ibland kunde
det ju tänkas vara avtryck av artiklar ur t. ex. Biblioteksbladet eller Bokstugan,
men ofta finge de ju läggas ännu populärare än där kan komma i fråga. —
Att tidningarna, då man på detta sätt tar deras intresse i anspråk, också böra
behandlas med all möjlig égard från bibliotekens sida, är självklart.
Representanter för pressen böra inbjudas vid alla lämpliga tillfällen, och bibliotekarien
bör om möjligt försöka väcka ett personligt intresse hos dem för sitt bibliotek.
När vi lämna tidningarna och övergå till andra medel för annonsering av
biblioteket än dessa, ta vi ett jättesteg bakåt i fråga om effektivitet Genom
den spridning en tidning har, genom den stämpel av aktualitet, som den
förlänar allt, vad som trycks i dess spalter, står den hors concours med andra
reklam-medel. Men dock kan ett bibliotek inte slå sig till ro bära med
att använda tidningarna till sitt språkrör. Dels blir utrymmet där alltid
begränsat — allt vad ett bibliotek har att säga allmänheten kan helt enkelt inte få
plats där — dels finns det en publik, som ej läser tidningar men vilken i alla
fall inte helt och hållet kan negligeras, och vidare finns det ett viktigt
maktmedel, som tidningen ej har till sitt förfogande, och det är den personliga
adressen.
Jag övergår därför nu till dessa andra metoder och börjar då med skyltar
och anslag. Här måste vi genast konstatera, att inga skyltar i världen kunna
uppväga ett eget hus för biblioteket på en central plats. I små samhällen
betyder ju detta kanske mindre. För landsbygden kan man ju anse saken
tillfredsställande ordnad, så länge boksamlingarna ännu äro så små, att de kunna hysas
i skolan eller kommunalrummet. Bådadera äro ju en central plats, dit människor
även ha andra ärenden. För en stad däremot är en särskild biblioteksbyggnad
ytterst önskvärd, och framför allt är läget av den största betydelse. Mot ett
dåligt läge kämpar det bästa bibliotek en mycket hård kamp, och tusentals
kronor om året i annonser av olika slag kunna slukas spårlösa till ingen nytta.
Med ett centralt läge menas i detta fall inte med nödvändighet, att biblioteket
skall ligga i det matematiska centrum utan i centrum av stadens liv. Det skall ligga så
till, att invånarna av andra anledningar ha sin väg där förbi — nära de större
butikerna, affärskontoren, ämbetsverken, bankerna o. s. v. Ett avstånd på endast
en kvarts timme, ja även mindre, från detta centrum kan vara ytterst ödesdigert.
Även med ett gott läge är det naturligtvis mest tillfredsställande, om biblioteket har
sin egen byggnad — detta även från alla andra synpunkter, men också för
reklamens skull. Ett bibliotek sådant som t. ex. New Yorks stora centralbibliotek, ett
marmorpalats vid 5:e avenyn och 42:a gatan, mitt i själva hjärtat av staden,
dessutom, trots förlusten för staden av svindlande tomtvärden, ytterligare
markerat av en park, som gör det synligt från alla sidor — ett sådant bibliotek
behöver just inte berätta om sin existens. Men det är ju inte ofta man kan ha
det så eller ens tillnärmelsevis på det sättet, och då gäller det att med andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
