Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Biblioteksreklam.» (Diskussion vid S. A. B:s tredje årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
böcker, som ägde samband med dessa (bild 2 visar samma idé utförd på en annan
plats, dock utan att själva böckerna utställts). Så kom något som kallades
biblioteksövergång. Under hela veckan kunde man på spårvagnarna få ett slags
uppehållsbiljett med rättighet att besöka biblioteket och sedan fortsätta utan avgift. I
alla skolor ägnades särskild uppmärksamhet åt biblioteket under denna vecka.
Uppsatsämnen gåvos t. ex. om användningen av biblioteket o. s. v. Bibliotekarien
talade själv för affärs- och arbetareorganisationer, arbetande pojkars klubb, K. F.
U. M. m. fl., varje gång med särskild hänvisning till vad biblioteket kunde göra
just för dem. Tidningarna gåvo såväl textutrymme som annonsplats gratis. Det
omedelbara resultatet av kampanjen var tre gånger så många nytillkomna
låntagare som under vanliga förhållanden, särskild efterfrågan på de utställda
böckerna, telefonpåringningar från affärsmän m. m. Om det varaktiga resultatet
kunde, när detta skrevs, visserligen ingenting med bestämdhet sägas, men man
kände sig i alla händelser övertygad om, att ingen invånare i Waco längre kunde
sväva i okunnighet om bibliotekets existens och att man bland fönsterutställarna
och övriga deltagare i pristävlingarna fått flera personliga vänner till biblioteket.
Efter denna amerikanska utsvävning ber jag nu att få återgå till mindre
diskutabla former av reklam. — En ganska god ledning för ett bibliotek, när
det gäller att ordna en planmässig propaganda i sitt distrikt, är en
översiktskarta över området med angivande av alla slags institutioner, med vilka
biblioteket kan tänkas samarbeta, först och främst skolor av alla slag, folkskolor och
elementarskolor, yrkesskolor, språkinstitut o. s. v., vidare fabriker, stora affärshus
och alla platser överhuvud taget, där man på en gång kan nå en stor publik.
Denna karta bör också uppta varje enskilt hus och eventuella låntagare där
utprickas. Man kan på detta sätt få en klar föreställning om hur låntagarna
gruppera sig. Ofta skall man säkert finna, att bibliotekets kunder finnas
hopgyttrade på en del punkter, under det att på andra håll hela områden ligga
oberörda. I synnerhet i fattiga kvarter, där människor bo tätt och därför stå
i ganska livligt umgänge med varandra, är det då ofta nog att åstadkomma
en enda kontakt för att hela området skall lysas upp av bibliotekets
verksamhet. — En ganska viktig förteckning för ett bibliotek vore också en anordnad
efter yrken representerade på dess verkningsområde. Dels för själva bokurvalets
skull, dels för ett annat ändamål, till vilket jag senare skall återkomma.
Av större verkan än de mera allmänna inbjudningar till biblioteket, som jag
ovan talat om, kunna ibland mera speciella sådana vara. Man kan t. ex. i ett
större bibliotek tänka sig, att en särskild inbjudan utsändes till ingeniörer att
använda bibliotekets teknologiska böcker, att man vänder sig till kontorister
o. s. v. Naturligtvis skall sådant inte göras, förrän man är rustad för det, och
särskilt skall man vara noga med att personer, som på detta sätt inbjudas,
verkligen tas om hand. Det bästa sättet att garantera detta är säkerligen det
ganska praktiska att på kortet nämna en speciell person, som man skall vända sig
till. — En alldeles särskild ansträngning bör man göra för att vinna lärarna,
dels för deras egen skull och dels för att genom dem nå barnen. Visserligen
finnas ju på många håll särskilda skolbibliotek, och möjligen kan det ibland vara svårt
att få skolans bistånd att locka barnen till det allmänna biblioteket, men i ett
viktigt fall bör ingen rivalitet finnas, och det är när det gäller den översta
klassen, som är färdig att lämna skolan och därmed det enda bibliotek de känna
till. Där bör det vara skolans oavvisliga plikt att så mycket som möjligt vara
det allmänna biblioteket behjälpligt att förmedla övergången, så att banden
hinna bli starka nog att hålla för de följande årens, de första förvärvsårens,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
