Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Biblioteksreklam.» (Diskussion vid S. A. B:s tredje årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
starka påfrestningar. Jag vet inte, om det förut blivit föreslaget, men jag tycker
det skulle vara mycket önskvärt, att för den högsta klassen bibliotekslånen i
största möjliga utsträckning förlades till det allmänna biblioteket.
Härnäst skulle jag vilja tala några ord om ett biblioteks olika publikationer,
vilka också äro ett medel att sprida kännedom om biblioteket. I de flesta
mindre bibliotek inskränker sig väl trycket till en årsberättelse, och av denna göres
just inte mycket affär. Säkerligen kan emellertid även en liten enkel redogörelse
skrivas så, att den erbjuder intresse också för en bredare publik. Är
redogörelsen ganska stor och måste innehålla mycket, som ej har något intresse för
andra än dem det närmast angår, kan man tänka sig, att de viktigaste siffrorna
och upplysningarna tryckas på ett särskilt litet flygblad i och för utdelning. —
Så komma vi då till bibliotekets katalog, som om den är tryckt också hör med
i detta sammanhang. Även om ett supplement trycks varje år, är det
emellertid mycket lämpligt, att bibliotekets nyförvärv även under mellantiden på något
sätt offentliggöres. I mindre bibliotek sker detta mycket bra genom ortens
tidning, som jag redan förut nämnt. För större bibliotek är det mest
tillfredsställande en månatligen eller om möjligt en gång i veckan utkommande
publikation för detta ändamål, som då naturligtvis också bör ha plats för andra
underrättelser av intresse från biblioteket.
Ett långt viktigare medel att uppväcka intresse än som kan ske genom en
katalog omfattande alla bibliotekets böcker eller listor över hela dess nyförvärv
äro utan tvivel de speciella listor över ett mindre antal arbeten, som på sista åren
vunnit en så oerhörd spridning i iVmerika. De variera från att omfattta kanske ända
upp till 1,000 nummer ner till ett urval på endast en 10 à 20 arbeten, och tendensen
går nog mot de kortare listorna med ett mycket specialiserat innehåll. Visserligen
träffar man ju ännu förteckningar på de 1,000 bästa romanerna i biblioteket o. s. v., men
långt vanligare äro listor av typen: är du intresserad av automobiler; böcker för dem
som bygga egna hem; praktiska böcker för praktiska män (en lista avsedd för
mekaniska arbetare); några arbeten om Jeanne d’Arc; 20 berömda män och
kvinnor, som alla gossar och flickor böra känna till; några böcker för fågelvännen;
vad tänker du bli (en lista med yrkesmöjligheter); om textilindustrier, o. s. v.
från livets alla områden. Vid julen ge nästan alla bibliotek ut en lista över
böcker lämpliga som julgåvor åt barn (naturligtvis med priser). Böcker för den
»trötte affärsmannen» är ett omtyckt ämne; han omhuldas så gott sig göra låter
— det är ju det vanligaste slaget av amerikanare. Med titeln »lika intressant
som en roman» söker man locka över alltför ensidiga romanläsare till arbeten i
historia, geografi, biografi o. s. v. Ibland kan man ju tycka, att de i sitt
tillmötesgående gå väl långt, som t. ex. med följande lista: Glada böcker, av vilka de
flesta sluta lyckligt, avsedda för sjukrummet, hängmattan och vinterbrasan. Det
låter ju litet betänkligt, det medger jag, vilket inte hindrar, att jag tror, att de
flesta bibliotekarier, som haft med utlåningen i ett folkbibliotek att göra, hemligen
innerst i sitt hjärta skulle vara synnerligen tacksamma för en sådan lista. — De
stora biblioteken lägga ned mycken omsorg på dessa listor — trycka dem för
det första, under det att de mindre biblioteken få nöja sig med maskinskrivning
— ge dem styva omslag och förse dem ofta med någon illustration, en
reproduktion av någon gravyr t. ex. Har man inte råd till detta, trycker man
ofta helt enkelt bibliotekets ex-libris eller märke. Några inledande ord, ofta
något litet poem eller något motto, består man sig gärna med. På en förteckning
över böcker om elektricitet ser man t. ex. ett citat av Franklin om elektricitetens enorma
utvecklingsmöjligheter; på en lista över lantbruksböcker en liten sentens om att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
