Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Biblioteksreklam.» (Diskussion vid S. A. B:s tredje årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som frambringar två sädesax på en fläck, som förut endast burit ett, har gjort sitt land
en större tjänst än alla politiker tillhopa (citatet är amerikanskt). — Någon gång har
jag sett, att man gjort sig det besväret att för varje bok på listan uppge ett par andra
böcker, lämpliga att läsa efteråt. Oftast försöker man då anordna ett slags stigande
skala i fråga om värdet. Säkerligen kunna ibland goda resultat nås på denna
väg, om man också inte kan vara så förhoppningsfull som den bibliotekarie,
som hoppades att kunna leda sina läsare direkt från Jack Londons Skriet från
vildmarken[1] till Darwins Arternas uppkomst. — Naturligtvis söker man göra
dessa listor så aktuella som möjligt. Nu under kriget ha t. ex. mängder av
listor gjorts i ordning för att möta efterfrågan på litteratur om Sydamerika
— i synnerhet spela läroböcker i spanska en stor roll. Det är ju nämligen
till Sydamerika Förenta staternas imperialism sträcker ut sina tentakler.
Likaledes ha biblioteken på detta sätt varit till en utmärkt hjälp i den propaganda
för jordens utnyttjande till det yttersta, som spelat en så stor roli därute ända
sedan världskrigets början. — Att man för att kunna göra sådana aktuella
listor tillfredsställande också ofta medtager tidskriftsuppsatser är en given sak
— med de delvis månatligen utkommande indexen till tidskriftslitteraturen är ju
detta lätt gjort. Ganska ofta äro dessa listor även annoterade.
Man blir ju tämligen förvånad att finna förstklassiga listor av detta slag även i
ganska små bibliotek, både för att man inte tycker sig kunna vänta så mycken
specialkunskap på dessa ställen och så även för kostnadens skull. Förklaringen
är den gamla vanliga. Det har möjliggjorts endast genom kooperation. De
större biblioteken sköta sig ju i allmänhet själva, men för de mindre ombestyras
listorna i stor utsträckning av bibliotekskommissionerna i de särskilda staterna
och säljas av dem till självkostnadspris åt biblioteken. Man frågar sig helt
naturligt, om det inte här i Sverige, där biblioteken i allmänhet äro så små, skulle
kunna ordnas på något liknande sätt. Man kunde ju t. ex. tänka sig, att man
använde det material, som finnes samlat i statens grundkatalog, för utarbetandet
av sådana listor. Ju fler bibliotek, som kunde tänkas subskribera, ju bättre —
det är ju alltid själva sättningen, som är dyr, och ju mera som tryckes ju
billigare blir det proportionsvis, särskilt när man räknar normalpris på papper.
Men alltför många bibliotek kunna ju nog i alla händelser inte tänkas ha
användning för samma lista. Villkoret för det hela är ju naturligtvis, att biblioteket
har de flesta av ifrågavarande arbeten eller har möjlighet att omedelbart
anskaffa dem. De mycket små biblioteken med sina ytterst ojämna bokbestånd
måste nog därför tyvärr lämnas ur räkningen och nöja sig med det samarbete
med tidningarna, som jag förut talat om. Det skulle då närmast bli fråga om
de medelstora biblioteken. Jag har tänkt mig, att man försöksvis kunde börja
med en cirka 25 bibliotek, och jag tror, att man då skulle kunna räkna med
att kostnaden för ett par hundra av dessa listor för varje bibliotek inte skulle
behöva ställa sig dyrare än ungefärligen en 3 à 4 kr. — detta under normala
prisförhållanden. Tar man endast en upplaga av ett par hundra i ett bibliotek,
kan man ju inte tänka sig att använda dem till annat än utdelning på platsen,
i vilket fall de ur reklamsynpunkt ha mindre betydelse, ehuru man inte skall
underskatta verkan av att de på detta sätt spridas i hemmen. Har man
däremot riklig tillgång, är det ju utmärkt, om man kan skicka omkring dem. När
det gäller dem som redan äro låntagare, har man då mycket nytta av det
register över dessa, som en del bibliotek bestå sig med, där de äro ordnade efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
